Förmaksflimmer

Goda resultat med ablation

Publicerad 8 februari 2022
Text: Annika Wihlborg Foto: Åke Gunnarsson
Carina Blomström Lundkvist, överläkare på hjärtkliniken på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet. Foto: Åke Gunnarsson

Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmstörningen hos vuxna, en folksjukdom som drygt 400 000 svenskar diagnostiserats med. Betydligt fler har olika typer av förstadier till förmaksflimmer. Samtidig visar senaste forskningsrönen att ablation kan vara bästa förstahandsbehandling för allt fler förmaksflimmerpatienter.

Förmaksflimmer innebär att hjärtat slår oregelbundet på grund av att den elektriska aktiviteten är störd i hjärtats förmak, vilket leder till att förmaken inte drar ihop sig som de ska och att hjärtat inte orkar pumpa runt blod i kroppen. Tidig diagnos och behandling är viktigt eftersom förmaksflimmer ökar risken för blodpropp, demens, hjärtsvikt och stroke. Somliga patienter har förmaksflimmer hela tiden, för andra uppträder det i attacker.
Läkemedel som används för att behandla förmaksflimmer är bland annat rytmstabiliserande preparat, betablockerare och kal­ciumflödeshämmare. Patienter som upplever stora besvär av sitt förmaksflimmer kan behandlas med elkonvertering, en behandling med elstötar som ges under narkos för att hjälpa hjärtat att återfå sin ursprungliga rytm. Många patienter behöver återkommande elkonverteringar då återfallsrisken i flimmer är hög.

Korrigera signalerna i hjärtat
Förmaksflimmer står i dagsläget för den största kardiovaskulära belastningen på akutsjukvården. Andelen patienter har ökat markant på senare år, bland annat till följd av en längre medellivslängd. Cirka 10 procent av alla individer över 65 år har förmaksflimmer, medan motsvarande siffra i åldersgruppen 80 plus är 20 procent. De nya behandlingsmetoder som nu utvärderas är skonsammare och säkrare än sina föregångare, vilket innebär att fler äldre patienter kan behandlas. En behandling som vunnit terräng är ablation, en mindre operation som bidrar till att korrigera signalerna i hjärtat. Ingreppet går ut på att föra in en kateter i hjärtat och via den tillföra värme eller kyla till det område som skickar ut felaktiga signaler.
– På senare år har vi sett en fantastisk utveckling, i synnerhet på ablationsfronten. Flera studier visar att rytmreglering är det mest effektiva sättet att behandla patienter med förmaksflimmer. Rytmreglering minskar risken för död och återfall. Tre randomiserade ablationsstudier har genomförts där man använt ablation som förstahandsbehandling för patienter med attackvist förmaksflimmer. Resultaten visade bland annat på en bättre livskvalitet och färre sjukhusbesök hos den patientgrupp som genomgick ablation jämfört med läkemedel. Nu återstår att studera om man kan åstadkomma samma resultat även hos patienter med ihållande hjärtflimmer, säger Carina Blomström Lundkvist, överläkare på hjärtkliniken på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet.

”Flera studier visar att rytmreglering är det mest effektiva sättet att behandla patienter med förmaksflimmer.”

Kateterburen ablation
Hon har beviljats ett stort anslag för att genomföra en studie där en form av kateterburen ablation, lungvensisolering, jämförs med rytmstabiliserande läkemedel för patienter med ihållande hjärtflimmer. Lungvensisolering, eller kateterburen ablation, innebär att läkaren för in en kateter genom ett blodkärl fram till hjärtat och blockerar felaktiga impulser i vänster förmak med hjälp av kyla. Syftet är att elektriskt isolera triggande impulser från hjärtats lungvener och därmed få förmaksflimret att slockna så att sinusknutan, hjärtats tändstift, kan styra hjärtrytmen igen.
– Vår förhoppning är att patienter med ihållande hjärtflimmer ska kunna erbjudas en effektivare behandling och få högre livskvalitet, dels genom längre perioder utan flimmer, dels genom mindre behov av sjukhusvård på kort och lång sikt, säger Carina Blomström Lundkvist.

Läkemedel i sprayform
Det pågår även intressant läkemedelsutveckling med fokus på förmaksflimmer. Ett sådant exempel är ett läkemedel i sprayform som patienten kan använda i samband med en attack. Detta rytmstabiliserande läkemedel befinner sig ännu i en klinisk prövningsfas. Samtidigt utvecklas förmaksselektiva läkemedel i tablettform som ska bidra till att förebygga förmaksflimmer i de fall ablation inte är lämpligt eller ineffektivt.
– I dagsläget får många förmaksflimmerpatienter dessvärre vänta i uppemot ett år på ablationsbehandling. För att minska väntetiderna krävs ökade resurser på de universitetssjukhus som behandlar dessa patienter. Bland de patienter som inte upplever några besvär av sitt förmaksflimmer är frekvensreglering i dagsläget förstahandsbehandlingen, men i framtiden kanske även asymtomatiska patienter kan behandlas med rytmreglering, avslutar Carina Blomström Lundkvist.


Annons
Lixiana annons

Är du hälso- och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt?

Denna sida är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt. Klickar du "Ja" nedan så godkänner du att du får ta del av annonser och innehåll om läkemedel. Klickar du "Nej" så skickas du till vår karriärtidning för läkare "Framtidens Karriär - Läkare"