Alla inlägg av stellanstal

Nya behandlingar av gynekologisk cancer

Foto: Shutterstock

Gynekologisk cancer drabbar närmare 3 000 kvinnor i Sverige varje år. Gynekologisk cancer omfattar cancer i livmoderkropp (endometrium), livmoderhals (cervix), vulva och äggstockar. Nya behandlingar ger hopp och prognosen är ofta god.

Karin Glimskär Stålberg, docent och överläkare på kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Symtom, behandling och prognos varierar kraftigt mellan de olika formerna av gynekologisk cancer. En form av gynekologisk cancer är äggstockscancer, som ofta upptäcks sent eftersom den ger så diffusa symtom och spridningen sker direkt till bukhinnan. Cervixcancer, däremot, upptäcks ofta tidigt tack vare screening, och antalet fall har halverats sedan 1960-talet – numera insjuknar cirka 500 kvinnor varje år. Vulvacancer är ovanligt och utgör bara fem procent av all gynekologisk cancer, medan den vanligaste typen är cancer i livmoderkroppen, endometriecancer, som står för hälften av all gynekologisk cancer.

Mer individualiserad behandling
Beroende på vilken typ av cancer det rör sig om och huruvida den har spridit sig behandlas gynekologisk cancer oftast med en kombination av kirurgi, strålning, hormonbehandling, cytostatika eller målstyrda läkemedel. Behandlingen blir alltmer individualiserad och tack vare användningen av exempelvis PARP-hämmare kan även äggstockscancer som tidigare hade en dålig prognos nu hållas i schack eller i vissa fall botas.
För den vanligaste gynekologiska cancerformen, endometriecancer, ligger femårsöverlevnaden idag på 85 procent. De flesta som drabbas är kvinnor efter menopaus, men obesitas är en stark riskfaktor även bland något yngre kvinnor.
– Generellt sett så har den cancerformen en väldigt god prognos. Grundbulten i behandlingen är hysterektomi, ooforektomi och prov från lymfkörtlar. Tack vare introduktion av robotkirurgi inkluderande provtagning av portvaktskörtlar, är riskerna med kirurgin små, och metoden rekommenderas nu för alla patienter med tidig endometriecancer, berättar Karin Glimskär Stålberg, docent och överläkare på kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

”Tack vare introduktion av robotkirurgi inkluderande provtagning av portvaktskörtlar, är riskerna med kirurgin små.”

Nytt med immunterapi
Efterbehandlingen av endometriecancer beror på histologisk tumörtyp och eventuell spridning, men de allra flesta behöver ingen mer behandling efter kirurgin. 30 procent av patienterna tillhör en undergrupp som har defekt MMR-protein (mismatch repair) och dessa har tidigare haft en dålig prognos vid återfall. Nytt är att dessa återfall nu behandlas med immunterapi med PD1-hämmare.
– Hälften av dessa kvinnor svarar på behandlingen och effekten verkar hålla i sig i flera år. Det är ett stort framsteg. Nu analyserar man rutinmässigt tumörer för att hitta denna defekt, som kan tyda på ärftlig cancer (Lynch syndrom) som ger ökad risk även för tjocktarmscancer och äggstockscancer, berättar Karin Glimskär Stålberg.
I pipelinen ser hon hur molekylär klassificering av tumörer kommer att leda till en alltmer individbaserad behandling.
– Det gäller att prioritera kliniska studier för de här cancerformerna. Sjukvården är pressad, men vi måste få tid och resurser om fler effektiva behandlingar ska kunna komma patienterna tillgodo, avslutar hon.


Annons
Sanofi LIBTAYO annons vt23

Forskning kan förebygga diabetes typ 1 hos barn

Helena Elding Larsson, adjungerad professor i pediatrik vid Lunds universitet. Foto: Medeon

Diabetes typ 1 är en livslång och på många sätt krävande autoimmun sjukdom som står för 95 procent av all barndiabetes. Sverige ligger, tillsammans med Finland, i topp när det gäller antalet barn som drabbas av diabetes typ 1. Nu pågår studier där man utvecklar kliniskt användbara metoder för att förutspå, fördröja och i vissa fall förhindra diabetes typ 1 hos barn.

– Jag leder en studie där målet är att utveckla kliniskt användbara metoder som kan förutspå och förhindra utvecklingen av diabetes typ 1 hos barn med förhöjd risk för sjukdomen genom förebyggande behandling med oralt insulin, säger Helena Elding Larsson, adjungerad professor i pediatrik vid Lunds universitet och chef för verksamhetsområde barnmedicin vid Skånes universitetssjukhus (SUS). Hon leder en forskningsgrupp inom pediatrisk endokrinologi vid LUDC och är ansvarig för flera studier där målsättningen är att förhindra att diabetes typ 1 bryter ut.
Vid diabetes typ 1 har kroppens eget immunförsvar angripit bukspottskörtelns betaceller så de inte längre kan tillverka insulin. Med sin forskning siktar Helena Elding Larsson bland annat på att träna barnets immunförsvar att bättre tolerera kroppens eget insulin och därigenom förhindra att immunförsvaret förstör betacellerna.

”För individen är mycket vunnet i livskvalitet för varje år vi kan fördröja att sjukdomen bryter ut.”

Fördröja diabetes typ 1 hos barn
Även om stora framsteg har gjorts och mycket forskning bedrivs ser Helena Elding Larsson ett fortsatt behov av screeningstudier vid låg ålder och senare i livet, men även interventionsstudier där forskare ges möjlighet att följa barn med genetisk predisposition för sjukdomen under en längre period.
– Relativt nyligen beviljades ett läkemedel som kan fördröja utvecklingen av diabetes typ 1 hos barn och vuxna med flera autoantikroppar, som ett förstadium till sjukdomen, FDA-godkännande. Läkemedlet kan fördröja insjuknandet med ett till två år och kan bana väg för fler behandlingar för denna patientgrupp, säger Helena Elding Larsson.

Tidskrävande interventionsstudier
– En utmaning är att sådana interventionsstudier ofta är tids- och kostnadskrävande eftersom man behöver följa barnen i flera års tid. För att kunna identifiera fler barn som har autoantikroppar krävs mer screening från tidig ålder. Vi kommer nog inte att kunna förhindra diabetes typ 1 helt och hållet, men på sikt är jag övertygad om att vi kan förebygga eller fördröja sjukdomen hos individer med autoantikroppar. För individen är mycket vunnet i livskvalitet för varje år vi kan fördröja att sjukdomen bryter ut, säger Helena Elding Larsson.


Annons
OnkotypeDX annons vt23

Samverkan krävs för implemen­tering av CAR-T-behandlingar

Foto: Shutterstock

Sverige ligger i framkant i forskning om CAR-T-cellsbehandling, en ny form av individualiserad cancerterapi. Men när det kommer till implementering av de nya behandlingarna finns en del övrigt att önska.

Stephan Mielke, professor i hematologi och cellterapi vid Karolinska Institutet. Foto: Malin Jochumsen

CAR-T är en individualiserad behandling där patientens celler tas ut ur kroppen, genmodifieras och sedan återförs. De behandlade cellerna ska då känna igen och döda cancerceller. Sverige var tidigt ut med kliniska prövningar: redan 2014 behandlades patienter i Uppsala framgångsrikt med CAR-T. Detta var Europas första studiebehandling med CAR-T. Produkten tillverkades vid Karolinskas GMP-facilitet Vecura.
Standardbehandling för vissa hematologiska sjukdomar som akut lymfatiskt leukemi och storcelligt B-cellslymfom finns i dagsläget i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Linköping, berättar Stephan Mielke, professor i hematologi och cellterapi vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Comprehensive Cancer Center på Karolinska universitetssjukhuset.
– Inom kort kommer vi att etablera en ny CAR-T-behandling mot mantelcellslymfom. Den är ny för oss i Sverige, men övriga Europa har sedan länge haft tillgång till denna behandling. Jag tycker att det är väldigt bekymmersamt att vi från att ha legat i framkant med forskningen nu halkat efter övriga Europa i behandlingsledet, säger Stephan Mielke.

”Det är väldigt bekymmersamt att vi från att ha legat i framkant med forskningen nu halkat efter övriga Europa i behandlingsledet.”

Otidsenligt regelverk
Anledningen har med de svenska regelverken för finansiering av nya läkemedel att göra.
– Vi kan inte enbart skylla på myndigheterna, men utvecklingen har sprungit ifrån regelverken. De gamla bedömningssystemen passar inte för dagens nya behandlingar. Nu handlar det om levande, individanpassade läkemedel som inte passar in standardbedömningsmallen.
Lösningen, menar Mielke, är en närmare samverkan mellan patienter, forskning, sjukvård, myndigheter, industri och alla andra som behövs att ta fram lösningar. Sveriges kompetensnätverk för CAR-T-celler, SWECARNET, satsar på just det, berättar Stephan Mielke, som innehar ordförandeposten för nätverket som nyligen fick förnyat finansieringsstöd från SWELIFE/VINNOVA.

Patienterna kan inte vänta
– Covidkrisen är ett lysande exempel på vad en nära samverkan mellan forskning, industri och myndigheter kan leda till. Här tog man fram ett vaccin på mycket kort tid, vilket blev möjligt tack vare ett nära samarbete som vittnar om att myndigheterna är öppna för dialog. Problemet är att de regulatoriska systemen är gjorda för en annan tid och en annan form av läkemedelstekniker.
Till dags dato har lite mer än hundra patienter i landet behandlats med CAR-T-celler, de flesta med stor framgång och fler indikationer är på väg.
– Jag är stolt över att vara en del av den pågående utvecklingen inom CAR-T-området, men det räcker inte med att vara stolt. I forskningen är vi snabba, men något måste förändras i implementeringen av den. För patienterna har inget alternativ, de kan inte vänta, säger Stephan Mielke.

CAR-T-cellsterapi:

• CAR-T-cellsterapi är en behandlingsform som används när traditionella cancerbehandlingar inte har någon effekt.
• CAR-T-cellsterapi innebär kortfattat att T-celler tas ut ur patienten och skickas till ett laboratorium. Där genmodifieras T-cellerna till aggressiva celler som, när de förs tillbaka in i kroppen, attackerar ett särskilt protein på cancercellerna.
• Än så länge har CAR-T-cellsbehandling mest varit framgångsrik för patienter med cancerformerna lymfom, akut lymfatisk, leukemi och myelom. Dessa typer av tumörer har proteiner på sin yta som CAR-T-cellerna kan angripa, utan att också angripa andra viktiga organ i kroppen. Utveckling av terapin för andra former av cancer pågår. Nyligen har en ny CAR-T-cellsprodukt blivit godkänd för användning i Sverige för mantelcellslymfom.


Annons
Novartis LUXTURNA annons vt23

AI hjälper bröstcancerpatienter

Antonios Valachis, docent i onkologi och överläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro. Foto: Elin Abelson

Antonios Valachis är docent i onkologi och överläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro. I ett aktuellt EU-finansierat projekt undersöker hans forskargrupp möjligheten att applicera AI för att ge bröstcancerpatienter bättre uppföljning efter genomgången sjukdom.

ASCAPE (Artificial intelligence Supporting CAncer Patients across Europe) är ett europeiskt samarbetsprojekt som involverar 15 partner från sju länder. Studien syftar till att erbjuda individuell uppföljning för patienter med bröst- eller prostatacancer genom AI-baserade modeller som kan prediktera eventuell försämring av patienternas livskvalitet och föreslå åtgärder för att förbättra livskvaliteten.
– Tanken är att vi, när patienten har fått sin behandling mot bröstcancer, ska följa upp med frågor om deras livskvalitet. Dessutom ska ett aktivitetsarmband samla information löpande om bland annat fysisk aktivitet, hjärtrytm och sömnkvalitet som sedan analyseras med hjälp av AI. På så vis hoppas vi kunna prediktera risk för sämre mående på kort sikt; jag syftar då på måendet i termer av livskvalitet och symtom som uppkommer på grund av behandlingen.

”AI har många användningsområden inom både forskning och klinik.”

AI vid diagnostisering
Antonios Valachis konstaterar att AI generellt har fått en bred användning inom både forskning och klinik. Mammografi är ett exempel där AI kan hjälpa till med att hitta de kvinnor som har högre risk för att utveckla cancer eller stödja röntgenläkare vid bedömning om det finns cancermisstanke vid mammografibilder.
– AI används även som verktyg för diagnostisering genom vävnadsanalys och för prognostisering utifrån vävnadsbilder. AI kan således komplettera patologernas arbete. Här finns redan en rad färdiga applikationer att tillgå på marknaden. Det finns även en mängd egenutvecklade AI-verktyg inom den akademiska forskningen där AI inspirerat till att tänka utanför ramarna. Listan kan bli hur lång som helst, för AI har många användningsområden inom både forskning och klinik.

Mer individualiserad behandling
För framtiden hoppas Antonios Valachis att AI-metoder i allmänhet och ASCAPE-projektet i synnerhet ska bidra till en mer individualiserad behandling och uppföljning av bröstcancerpatienter.
– I morgondagens cancervård hoppas jag att vi har mer information om våra patienter, information som vi kan använda för att välja den behandling som maximerar effekten och minimerar oönskade sidoeffekter för varje enskild patient. Vi har talat om detta länge, men utvecklingen har gått lite långsammare än förväntat. Inom tio år hoppas jag att vi på allvar kan erbjuda rätt behandling för var patient.


Annons
OnkotypeDX annons vt23

Nytt hopp för personer med cystisk fibros

Foto: Shutterstock

Nya behandlingsmetoder kan innebära ett paradigmskifte i vården av personer med cystisk fibros.
– Vi har stridit för att svenska patienter ska få tillgång till nya, effektiva läkemedel.

Christina Krantz, barnläkare på Uppsala CF-center på Akademiska sjukhuset.

Det säger Christina Krantz, barnläkare på Uppsala CF-center på Akademiska sjukhuset.
I Sverige finns cirka 750 personer med diagnosen cystisk fibros. Sjukdomen beror på en felaktig gen som påverkar uttryck och funktion av en jonkanal i kroppens celler, främst i slemproducerande körtlar. De allvarligaste symptomen uppstår i lungorna, där det leder till att bakterier, virus och annat som ska transporteras bort i stället fastnar i det sega slemmet i luftvägarna. Det leder i sin tur till upprepade och kroniska infektioner i lungorna med skador på lungorna och försämring av lungfunktionen som följd. Även mag-tarmkanalen, bukspottkörteln, levern och de reproduktiva organen påverkas. Diagnosen ställs vanligtvis inom första levnadsåret, men fördröjd diagnos är vanligt, och den förväntade livslängden hos drabbade är nedsatt med en förväntad medianöverlevnad under 50 år.

”De flesta patienter beskriver hur de upplever en mycket snabb och dramatisk förbättring.”

Majoritet kan behandlas
De sista 10 åren har en mindre grupp patienter med specifika mutationer haft tillgång till effektiva sjukdomsmodulerande läkemedel. Nu har ett nytt läkemedel, Kaftrio, fått grönt ljus av TLV att ingå i högkostnadsskyddet, och över 80 procent av patienterna bedöms kunna behandlas med detta. Medicinen fungerar som modulator direkt på den defekta jonkanal som orsakar sjukdomen. Behandlingen kan inte återställa redan skadad lungvävnad, men har visat sig förbättra lungfunktionen avsevärt hos ett stort antal patienter. Medicinen är idag godkänd för patienter från sex års ålder.
– De flesta patienter beskriver hur de upplever en mycket snabb och dramatisk förbättring. Vi hoppas och tror att denna håller i sig över tid, säger Christina Krantz.
Christina Krantz hoppas på ytterligare behandlingsalternativ i framtiden, exempelvis modulatorer som når fler mutationer, och genterapi, där friska gener tillförs via vektorer till luftvägarnas celler. I ett ännu längre perspektiv kan gensaxen crispr komma att utgöra en viktig behandlingsstrategi.

Neonatalscreening
Utöver effektiva läkemedel vill Christina Krantz och många andra CF-läkare se att neonatalscreening för CF ingår i PKU-provet.
– Det är oerhört viktigt att ställa diagnos så tidigt som möjligt, så att förebyggande behandling kan sättas in. Då kan tillväxten normaliseras, risken för infektioner minska och mycket lidande undvikas, avslutar hon.

Covid-vaccinet togs fram rekordsnabbt

Ali Mirazimi, adj. professor i virologi vid Karolinska Institutet. Foto: Martin Stenmark / KI

– Vanligtvis tar det tio år för ett vaccin att gå från bänken på ett labb till armen på en människa. Den snabba framtagningen av vaccin mot covid-19 bottnar i erfarenheter från tidigare forskning, teknikutveckling och gränsöverskridande samverkan, säger Ali Mirazimi, adjungerad professor i virologi vid Karolinska Institutet.

Under covidkrisen gick Ali Mirazimi, som ägnat hela sitt yrkesliv åt högpatogena virus, från en litet mer undanskymd tillvaro som virusforskare till att bli känd för den stora allmänheten. Som forskare vid Karolinska institutet, Statens veterinärmedicinska anstalt och sakkunnig virolog för Folkhälsomyndigheten hamnade han mitt i händelsernas centrum.
– SARS-CoV-2 som orsakade covid-19-pandemin var ett helt nytt virus. Vi kände inte till det och hade ingen erfarenhet av att framställa vaccin mot det.

”Samspelet mellan forskare, industri och regulatoriska myndigheterna och vad det ledde fram till är verkligen imponerande.”

Ovanligt snabbt
Ali Mirazimi berättar att det generellt sett brukar ta närmare tio år för ett vaccin att lämna labbänken och nå armen på en person. Att det gick så fort att ta fram ett vaccin mot covid-19 bottnar i den SARS-epidemi som härjade i början av 2000-talet.
– Viruset bakom det sjukdomsutbrottet hette SARS-CoV-1 och är nära besläktat med SARS-CoV-2. Vi kunde därför gå tillbaka och använda delar av forskningsresultaten från den tiden. Redan där visste vi att det fanns ett spikeprotein på viruset, att det var viktigt för immunförsvaret och hur vi skulle jobba med det här proteinet. Dessa kunskaper gjorde att läkemedelsindustrin snabbt kunde komma i gång och producera vaccin.

mRNA-teknik och samverkan
En annan anledning till den snabba vaccinframtagningen är utvecklingen av mRNA-teknik.
– Jag började jobba med mRNA-vaccin 2002. Plattformarna har funnits länge, det som tagit tid är att förfina tekniken. Det har även funnits problem med samhällets acceptans för genetiska vacciner som mRNA. Tack vare det framgångsrika arbetet med covid-19 har dessa barriärer nu försvunnit, säger Ali Mirazimi.
En tredje viktig faktor för den snabba vaccinframtagningen var samarbete.
– Samspelet mellan forskare, industri och regulatoriska myndigheterna och vad det ledde fram till är verkligen imponerande, och något vi kommer att ha stor nytta av vid framtida kriser.


Annons
OnkotypeDX annons vt23

Ny diagnostik och behandling mot prostatacancer

Foto: Shuttersstock

Prostatacancer är den vanligaste orsaken till cancerrelaterad död hos män, men det är också ett terapiområde där intensiv forskning bedrivs och där stora landvinningar åstadkommits inom såväl behandling som diagnostik.

Johan Stranne, överläkare i urologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Utvecklingen har gått snabbt och behandlingsalternativen mot prostatacancer har på senare år blivit betydligt fler. Mycket har skett som gör det möjligt att oftare identifiera farlig prostatacancer på ett tidigt stadium. De senaste två åren har också flera nya antiandrogena läkemedel som påverkar testosteronsyntesen i cellerna godkänts. Dessutom finns en ny målinriktad behandling i form av PARP-hämmare för patienter med brca2-mutationer tillgänglig. Just PARP-hämmare har visat sig ha en god effekt på en del av prostatacancerpatienterna som tidigare haft en negativ prognos, säger Johan Stranne, överläkare i urologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och adjungerad professor i urologi med inriktning mot prostatacancerkirurgi.

Nationellt screeningprogram
Tidig diagnostik, att tidigt identifiera de tumörer som kräver behandling, är ett starkt utvecklingsområde inom prostatacancer.
– Flera regioner bjuder systematiskt in män till prostatacancertestning via en strukturerad modell. På fem till tio års sikt har vi förmodligen ett nationellt screeningprogram på plats, vilket skulle kunna ge en mer jämlik vård. Forskning visar dessutom att regelbunden screening av alla män över 50 kan halvera antalet prostatacancerrelaterade dödsfall. Vad som kan påskynda utvecklingen är att EU beslutat att samtliga män över 50 bör kallas till regelbundna PSA-prover, säger Johan Stranne.

”På fem till tio års sikt har vi förmodligen ett nationellt screeningprogram på plats.”

Innovativ fokalbehandling
Ett annat område där det pågår studier är utvärdering av effekten av fokalbehandling, det vill säga då enbart den del av prostatan där cancertumören finns behandlas. Långtidsresultat av sådan behandling av farlig prostatacancer saknas, men om fokalbehandling visar sig vara framgångsrik så kan det innebära att biverkningarna minskar för somliga patienter.
Till följd av den snabba utvecklingen uppdateras de nationella vårdprogrammen för prostatacancer numera årligen och nästa uppdatering kommer i sommar.
– Ett viktigt fokus i den uppdateringen är hur genetisk testning ska tillämpas.
Testningen kan användas dels för att identifiera farlig prostatacancer på ett tidigt stadium, dels längre fram i sjukdomsskedet för att hitta rätt behandling för patienter, säger Johan Stranne.

Immunoterapiforskning pågår
Även om utvecklingen av nya behandlingar och diagnostikmetoder gör stora framsteg så är de medicinska behoven inom prostatacancer fortsatt stora. Årligen diagnostiseras cirka 10 000 svenska män med sjukdomen.
– Ett annat spännande forskningsområde som man tittat på en längre tid är hur immunoterapi, som ju fungerar exceptionellt bra vid vissa andra tumörformer, kan användas på prostatacancerpatienter. Det är tämligen klart att tumörutveckling generellt påverkas av immunsystemet, men frågan är hur i det här specifika fallet. Mer forskning kan säkert leda till fler alternativ för hormonbehandlingar, som ju är grunden till behandling av spridd prostatacancer, men även till ytterligare behandlingsalternativ, säger Johan Stranne.


Annons
Astellas Xtandi annons vt23

Diagnostik förbättrar lungcancerpatienters prognos

Foto: Shutterstock

Läkemedelsutvecklingen på lungcancerområdet har de senaste åren genomgått en snabb utveckling, vilket förbättrat prognosen och livskvaliteten för flera olika typer av lungcancerpatienter. På senare år har medianöverlevnaden för patienter med metastaserad lungcancer generellt sett förbättrats och antalet tänkbara behandlingsalternativ har blivit fler för stora grupper av patienter.

Mikael Johansson, universitetslektor vid Umeå universitet och överläkare vid Cancercentrum på Norrlands universitetssjukhus.

– Lungcancer har gått från att vara en diagnos som i princip inte behandlats med läkemedel till att idag vara en sjukdom där läkemedelsbehandlingen är viktig och dessutom har genomgått en remarkabel utveckling på senare år. Detaljerad molekylärpatologisk profilering av samtliga patienter oavsett kliniskt stadium har gjort stor skillnad, och behandlingsmöjligheterna för många patienter med metastaserad lungcancer har förbättrats avsevärt. Det säger Mikael Johansson, universitetslektor vid Umeå universitet, överläkare vid Cancercentrum på Norrlands universitetssjukhus samt ordförande i nationellt vårdprogram för lungcancer.
De två stora huvudgrupperna av lungcancer är småcellig lungcancer och icke-småcellig lungcancer. Icke-småcellig lungcancer, särskilt adenokarcinom, är den typ som ökar mest och är numera den vanligaste formen av lungcancer. Skivepitelcancer är den näst vanligaste formen. Småcellig lungcancer har ett annat ursprung och är ofta snabbväxande, neuroendokrin och cytostatikakänslig. Valet av behandling avgörs av vilken typ av lungcancer patienten diagnostiserats med, förekomsten av behandlingsprediktiva mutationer samt i vilket kliniskt stadium patienten befinner sig i.

”Prognosen har förbättrats dramatiskt i gruppen som svarar på målriktad behandling.”

Individualiserad behandling
– Lungcancer behandlas individualiserat i högre utsträckning än många andra vanliga cancersjukdomar. Av patienterna med metastaserad icke-småcellig lungcancer ges 20 procent målriktad behandling, medan övriga 80 procent inte lämpar sig för målriktad behandling och i stället behandlas med immunterapi, ofta i kombination med cytostatika. Prognosen har förbättrats dramatiskt i gruppen som svarar på målriktad behandling, men vi ser goda förbättringar även hos övriga patienter, säger Mikael Johansson.
Biomarkörer fyller en nyckelroll i diagnostiken och behandlingen av lungcancerpatienter. Samtliga patienter genomgår en sekvensering av minst sju olika gener, och analysen ligger till grund för individualiserad behandling. Den obligatoriska sekvenseringen har gjort lungcancer till en föregångare vad gäller just individualiserad behandling. Mikael Johansson anser att diagnostiken av lungcancerpatienter generellt sett fungerar mycket bra i svensk sjukvård, och tillägger att Sverige ligger långt fram på diagnostikområdet i jämförelse med andra EU-länder.

Analys av biomarkörer
– Forskningsmässigt finns ett behov av genombrott i analysen av biomarkörer, vilket kan bidra till att identifiera högriskpersoner och därmed underlätta urvalet av patienter till screeningprogram. För att selektera vem som ska screenas behöver vi ha tillgång till mer än patientens rökhistorik. Biomarkörer i form av proteiner eller cirkulerande tumör-DNA kan underlätta selekteringen, säger han.
– Drygt 20 procent av lungcancerpatienterna kan i dagsläget få målriktad behandling. För att fler ska kunna dra nytta av denna behandlingsform krävs forskning som ökar kunskapen om lungcancerns biologi. Det finns även ett behov av att förstärka behandlingseffekten hos patienter som långsiktigt inte svarar så bra på immunterapi. Det kan exempelvis handla om tilläggsbehandlingar med vacciner som stimulerar immungenociteten i cancern, avslutar Mikael Johansson.


Annons
Sanofi LIBTAYO annons vt23

EU-ordförandeskap kan stärka Sverige inom Life Science

Malin Parkler, Sverigechef på Pfizer och ordförande i Lif. Foto: Lena Beck

2022 var ett händelserikt år i Life Science-sektorn, med intensiv läkemedelsutveckling på flera fronter. Sverige har en Life Science-industri i världsklass, men den nationella strategin bör kompletteras med en handlingsplan som bland annat tydliggör hur antalet kliniska prövningar ska öka i Sverige. Det anser Malin Parkler, Sverigechef på Pfizer och ordförande i Lif.

Under 2021 ökade antalet godkända läkemedel i Europa med 36 procent. Särskilt glädjande är att många av de nya godkännandena är läkemedel inom det angelägna särläkemedelsområdet och att vi nu ser nya avancerade läkemedel såsom cell- och genterapi, säger Malin Parkler.

Cancer, infektion och neurologi
Utöver läkemedel för patienter med sällsynta diagnoser har nya cancerläkemedel och läkemedel inom infektionsområdet godkänts, inte enbart relaterade till covid-19. Neurologi är också ett område där vi ser både godkännanden och en betydande satsning inom klinisk forskning.
– Prioriterad hantering (PRIME) har bland annat varit aktuellt i godkännanden av covid-19-vaccin och antivirala läkemedel. Vi ser även en trend med accelererad utvärdering och villkorade godkännanden av nya behandlingar för patienter med svår sjukdom som annars står utan behandlingsalternativ. Det är en positiv utveckling som innebär att läkemedel och vacciner snabbare blir tillgängliga för dessa patientgrupper, säger Malin Parkler.

”Jag hoppas att den nya regeringen fortsätter prioritera Life Science.”

Positionerar Life Science-sektorn
Sverige har utsetts till EU:s ordförandeland 2023. Life Science-sektorn är ett av de områden som regeringen väljer att fokusera på under året, bland annat genom att arrangera en konferens om cancerbehandling och AMR.
– Under året följer läkemedelsföretagen regeringens prioriteringar genom att arrangera ett antal seminarier om bland annat cancerbehandling, AMR och vikten av en livskraftig Life Science-bransch. Jag betraktar ordförandeskapet som startskottet för att Sverige tydliggör sin position som en stark Life Science-nation, säger Malin Parkler.

Stort intresse för ny databas
I början av 2023 lanserar Lif, branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag, en nationell databas för företagsinitierade kliniska prövningar, HiKS. Förhandsintresset för databasen har varit stort från såväl hälso- och sjukvården som patientföreningar, beslutsfattare och läkemedelsbolagen.
– Det är tydligt att många har nytta av information om nya och pågående kliniska prövningar. Vi hoppas att samtliga dessa grupperingar ska finna mervärde och nytta i att använda vår databas, säger Malin Parkler.

Efterlyser handlingsplan
En viktig fokusfråga för Lif under 2023 är att ha en fortsatt konstruktiv dialog med myndigheter och regioner, med målet att säkerställa tidig tillgång till nya behandlingar och framför allt en förbättrad tillgång till läkemedelsbehandling för patienter med sällsynta sjukdomar.
– Jag hoppas att den nya regeringen fortsätter prioritera Life Science genom att uppdatera den befintliga Life Science-strategin med en konkret handlingsplan som är tydlig i hur Sverige ska öka antalet kliniska prövningar, öka användningen av hälsodata samt accelerera implementeringstakten inom precisionsmedicin, säger Malin Parkler. Hon betonar också att regeringen bör säkra tidig implementering av nya behandlingar, och jämlik tillgång till nya och befintliga läkemedel när de utreder förutsättningarna för statligt eller regionalt huvudmannaskap i framtidens hälso- och sjukvård.


Annons
OnkotypeDX annons vt23

Verktyg vid behandlingsbeslut av bröstcancer

Foto: Shutterstock

Genexpressionsanalys är ett test som gör det möjligt att få fram information om en patients tumör som sedan kan användas för att skräddarsy en behandling. Antonios Valachis, överläkare och docent i onkologi svarar på frågor.

Genom tillägg av genexpressionsanalys i utvalda fall är målsättningen att öka precisionen i beslut om adjuvant behandling av bröstcancerpatienter efter den kirurgiska åtgärden. Det gäller för närvarande i första hand ER-positiv, HER2-negativ bröstcancer som klassas som intermediär risk för återfall utifrån patologiska karakteristiska av tumören. Resultatet kan utgöra en del av beslutsunderlaget för behandling mellan patient och ansvarig läkare.

”Genexpressionsanalys är ett verktyg som hjälper oss i beslutet om en patient skulle ha nytta av förebyggande behandling med cytostatika eller inte.”

Vad betyder genexpressionsanalys för bröstcancerpatienter och för bröstcancerbehandlingen?
– Genexpressionsanalys är ett verktyg som hjälper oss i beslutet om en patient skulle ha nytta av förebyggande behandling med cytostatika eller inte. Det gäller inte alla patienter och inte heller alla bröstcancertyper men för postmenopausala kvinnor med hormonkänslig bröstcancer kan genexpressionsanalys vara till hjälp.
Utöver den tydliga indikationen finns det flera genexpressionsanalysmetoder under utveckling med mål att kunna hjälpa till en mer individanpassad behandling, men är så länge finns det ingen annan indikation inom bröstcancer där genexpressionsanalysmetoder kan användas i klinisk praxis förutom ovanstående.

Vad hoppas du på framåt angående skräddarsydda behandlingar mot bröstcancer?
– Jag hoppas att genexpressionsanalys och andra metoder för en bred analys av genetiska förändringar i tumörer ska bidra till en mer individanpassad behandling.

Antonios Valachis, docent i onkologi och överläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro. Foto: Elin Abelson

Annons
OnkotypeDX annons vt23