Alla inlägg av viktorwallen

Forskning gynnas av hälsodata

Frida Lundmark, sakkunnig på Lif.
Frida Lundmark, sakkunnig på Lif. Foto: Gunilla Lundström

För forskande läkemedelsbolag och akademiska forskare utgör hälsodata en otroligt viktig källa till ny kunskap som för läkemedelsutvecklingen framåt. Även om merparten av den sekundärdata man efterfrågar finns i sjukvården återstår en del legala och administrativa utmaningar innan datamängderna kan tillgängliggöras.

– Hälsodata har breda användningsområden, såväl i arbetet med att utveckla ny diagnostik och behandling som i uppföljningen av redan godkända läkemedel. Sverige har en tradition av att vara duktiga på registerdata, vi har exempelvis kommit långt i arbetet med kvalitetsregister, säger Frida Lundmark, sakkunnig på Lif. Hon har disputerat i neurogenetik och har tidigare arbetat med forskningsfrågor på AstraZeneca, Region Stockholm och Vinnova.

Föreslår statlig utredning
– En utmaning är förstås att Sverige består av 21 regionala sjukvårdssystem som kommit olika långt i sitt arbete med att göra hälsodata tillgängliga för sekundäranvändning för forskare och läkemedelsföretag. Det finns en del oklarheter i hur denna data får användas och kan tillgängliggöras. Vi föreslår därför gärna en statlig utredning som identifierar de legala förändringar som behövs och som kan tydliggöra vad som kan göras inom befintlig lagstiftning, säger Frida Lundmark.

”Det är viktigt att Sverige håller jämna steg med andra länder på det här området, annars riskerar det att påverka vår internationella konkurrenskraft”

Centrum för hälsodata
Regionernas hälsodata utgör en viktig komponent i svensk läkemedelsforskning, men regionerna har kommit olika långt i arbetet med att göra sin data tillgänglig. Region Stockholm har visat vägen genom att starta Centrum för hälsodata, där forskare och läkemedelsbolag kan få tillgång till den hälsodata de behöver. Diskussion om att starta liknande aktiviteter pågår även i flera andra regioner, däribland Skåne, Västra Götaland och Uppsala.

Tydlig nationell struktur
Parallellt med att få den legala strukturen på plats behöver man skapa tydliga ingångar för själva tillgången. Flera andra europeiska länder har etablerat ”One stop shop”-funktioner, vilket innebär en gemensam ingång till hälsodata. Dessa funktioner är viktiga även för att Sverige ska kunna attrahera internationella life science-satsningar.
– Det senaste året har regeringen tagit flera steg i rätt riktning genom att tilldela uppdrag till eHälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Uppdragen syftar till att skapa en tydligare nationell struktur och också identifiera datamängder av särskilt intresse på nationell nivå. Det är viktigt att Sverige håller jämna steg med andra länder på det här området, annars riskerar det att påverka vår internationella konkurrenskraft, säger Frida Lundmark.


Annons
Fass annons

Intensiv forskning mot bröstcancer

Henrik Lindman, docent och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Magnus Laupa
Henrik Lindman, docent och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Magnus Laupa

Mycket forskning och en intensiv läkemedelsutveckling pågår på bröstcancerområdet. 2022 kan bli det år då flest nya bra behandlingar godkänns, vilket ger nytt hopp för många bröstcancerpatienter. På senare år har flera nya målriktade behandlingar godkänts och under 2022 väntas fler läkemedel riktade mot de mer aggressiva formerna av bröstcancer.

Drygt 8 000 personer diagnostiseras årligen med bröstcancer i Sverige. Vanlig hormonkänslig bröstcancer står för cirka 75 procent av sjukdomsfallen, medan trippelnegativ och HER2-positiv bröstcancer står för resterande del.

Antikroppskonjugat
– En behandlingskategori som är mycket intressant och förmodligen kommer att expandera mycket de kommande åren är antikroppskonjugat med cytostatika, som baseras på att en antikropp transporterar cytostatikan direkt in i cancercellen. Det ger en förbättrad behandlingseffekt med färre biverkningar, säger Henrik Lindman, docent och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och processledare för bröstcancer i Mellansverige.
Antikroppskonjugaten ges intravenöst var tredje vecka och används främst på patienter med spridd bröstcancer, vilket motsvarar drygt 1 500 patienter per år i Sverige.
– Antikroppskonjugaten kan på sikt även ordineras i förebyggande syfte till nyopererade patienter som inte har spridd cancer. Det första antikroppskonjugatet kom 2015, men därefter har det varit relativt tyst på den fronten. Nu väntas flera nya läkemedel i den här kategorin, säger Henrik Lindman.

”Den forskning som nu pågår på flera fronter kan sammanfattningsvis bidra till att bota fler bröstcancerpatienter”

Precisionsmedicin
Forskningen inom bröstcancer fokuserar till stor del på precisionsmedicin, genetiska analyser där man analyserar de mutationer som finns i tumörerna och i nästa steg undersöker hur man kan behandla de mutationer som bidrar till att göra tumörer aggressiva.
– Nu pågår flera intressanta studier som undersöker kopplingar mellan tumörernas genetiska egenskaper och nyttan av olika behandlingar, säger Henrik Lindman.

Häpnadsväckande effekt
På Akademiska sjukhuset pågår bland annat flera studier där man prövar en helt ny, mycket lovande målinriktad behandling med ett antikroppskonjugat. Målgrupp är patienter med spridd HER2-positiv bröstcancer, en snabbväxande form av bröstcancer. De första studierna visar på häpnadsväckande kraftig och långvarig effekt på tumörerna.
– Den forskning som nu pågår på flera fronter kan sammanfattningsvis bidra till att bota fler bröstcancerpatienter och göra det möjligt för fler att leva längre med sin sjukdom, vilket förstås är mycket positivt, avslutar Henrik Lindman.


Annons
OnkotypeDX annons

Fantastisk utveckling inom ögonsjukvård

Utvecklingen inom ögonsjukvården har varit fantastisk, inte minst eftersom fler patienter har kunnat ta del av behandling. Smarta mätverktyg ökar patienternas delaktighet och genterapier förändrar livet för patienter som tidigare var dömda att bli blinda.

Sten Kjellström, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Sten Kjellström, överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Foto: Johnny Ring

Även om ögat är ett litet organ så behöver de flesta människor som når en viss ålder hjälp av ögonsjukvården någon gång under sin livstid. Grå starr, grön starr, diabetesrelaterad ögonproblematik och AMD, åldersrelaterad makuladegeneration, är några av de vanligaste ögonsjukdomarna i Sverige, säger Sten Kjellström, disputerad överläkare i ögonsjukvård och chef för verksamhetsområde endokrinsjukvård, hudsjukvård, reproduktionsmedicin och ögonsjukvård vid Skånes universitetssjukhus. Han har forskat mycket på oftalmologisk genterapi och betraktas som en pionjär på området i Sverige.

Neuroprotektiv behandling
– Glaukom, grön starr, är en växande folksjukdom med fortskridande synnervsförtvining och åtföljande förlust av synfält. Den kliniska forskningen har ökat förståelsen för sjukdomsmekanismerna, och numera behandlas patienterna allt oftare direkt med kirurgi som minskar trycket i ögat. Det finns nu också verktyg som gör det möjligt för patienterna att mäta ögontrycket själva. Det forskas intensivt på en effektiv neuroprotektiv behandling, en behandling som kan skydda synnerven från högt tryck.
När det gäller AMD, åldersrelaterad makuladegeneration, kan ögonsjukvården göra betydligt mer för denna patientgrupp idag jämfört med tidigare. Sedan 2008 erbjuds patienter anti-VEGF-behandling, som nu erbjuds i stor skala på ögonklinikerna och ofta innebär att patienten kan klara sig utan synhjälpmedel.
– Nu utvecklas genterapeutiska läkemedel med längre duration. Det finns även genterapistudier med anti-VEGF-terapi. Anti-VEGF adresserar problemet med våt AMD där det är läckande kärlnybildning som är problemet, säger Sten Kjellström.

”Genterapin kan i framtiden tillgängliggöras och förhoppningsvis även förändra livet för en allt större patientgrupp”

Genterapi förebygger blindhet
Det finns ett drygt 100-tal ögonsjukdomar med olika typer av ärftlighetsmönster, medfödda genetiska ögonsjukdomar. Ett banbrytande utvecklingsarbete har lett fram till den första EMA-godkända genterapin inom oftalmologi.
– Behandlingen ersätter en defekt gen med en fungerande kopia, och gör det möjligt att återställa syncykelns funktion hos patienter som tidigare var dömda att bli blinda.
– Genterapin kan i framtiden göras tillgänglig och förhoppningsvis även förändra livet för en allt större patientgrupp. Behandlingen är kostsam, men kan bland annat bidra till att förebygga blindhet, säger Sten Kjellström.


Annons
Luxturna annons

AI accelererar läkemedelsutvecklingen

Peder Blomgren, Vice President and Head of Data Office på AstraZeneca. Foto: Patrik Skogloew
Peder Blomgren, Vice President and Head of Data Office på AstraZeneca. Foto: Patrik Skogloew

AI accelererar läkemedelsutvecklingen, ökar precisionen och sannolikheten att utveckla preparat som gör skillnad för patienter. AI kan även bidra till att kostnadseffektivisera läkemedelsutvecklingen. AI-utvecklingen för med sig otroliga möjligheter – men även utmaningar.

Läkemedelssektorn har anammat AI, men befinner sig fortfarande i inledningen av sin resa, mycket potential återstår på området. Skillnaderna är stora i hur långt olika läkemedelsbolag kommit i sin AI-tillämpning, men AI har på senare år utvecklats till en kraftfull möjlighet att stärka bolagens globala konkurrenskraft, säger Peder Blomgren, Vice President and Head of Data Office på AstraZeneca, globalt ansvarig för AI och Digital inom R&D. Han sitter även i styrelsen för AI Sweden.

Förutsäga och förebygga sjukdom
AI kan göra stor nytta i hela läkemedelsutvecklingsprocessen och för digitala patientlösningar. Det kan användas till att förutsäga och förebygga sjukdom, och öka förståelsen för biologin och sjukdomsfaktorerna bakom olika diagnoser, exempelvis bildanalys av vävnad, vilket ökar precisionen i att identifiera nya läkemedelskandidater. AI kan även användas till att bättre förstå vilka patienter som sannolikt kommer att svara på olika behandlingsalternativ.– Ytterligare ett användningsområde för AI är virtuella besök och löpande virtuell hälsomonitorering av patienter som deltar i kliniska studier. Det reducerar trycket på dessa patienter och ökar samtidigt tillgång till underbyggande data. En intressant möjlighet som AI-utvecklingen medför i samband med kliniska studier är closed loop, uppkopplad mätning av hälsodata från patienter som deltar i kliniska studier. Då vi snabbare kan vidta åtgärder vid behov, säger Peder Blomgren.

”Sverige har ambitiösa ambitioner vad gäller att nå en världsledande data- och AIposition”

Adressera den legala osäkerheten
De viktigaste förutsättningarna för att läkemedelsbolagen fullt ut ska kunna tillvarata AI-utvecklingens möjligheter är att personer i ledande befattning har tillräcklig förståelse för AI:s möjligheter och etik. Fundamentalt är också tillgång till spetskompetens och kvalitetsdata i tillräcklig omfattning.
– Det är tydligt att vi behöver öka tillgången på data och adressera osäkerheten kring legala och praktiska förutsättningar att dela data, som hälsodata med många olika huvudmän inblandade. Sverige har ambitiösa ambitioner att nå en världsledande data- och AI-position, så vi kan förvänta oss en exponentiell tillväxt i förmågan att nyttja AI:s möjligheter på tvären i hela läkemedelsutvecklingsprocessen. Viljan och förståelsen finns där och det aktiva arbetet för att nå positionen är på god väg. Det känns mycket positivt och ger tillförsikt, säger Peder Blomgren.


Annons
Fass annons

Banbrytande FoU för migränpatienter

Closeup,Sad,Young,Woman,With,Worried,Stressed,Face,Expression,And
Shutterstock

Migrän är vår vanligaste neurologiska sjukdom, som drabbar drygt 15 procent av den vuxna befolkningen. Två av tre drabbade är kvinnor. Mellan 200 000 och 300 000 svenskar har diagnostiserats med kronisk migrän. Internationellt pågår nu forskning och utveckling av nya behandlingsalternativ som kan förbättra livskvaliteten för migränpatienter.

Ingela Nilsson Remahl, docent, överläkare och neurolog på Huvudvärkscentrum Karolinska.
Ingela Nilsson Remahl, docent, överläkare och neurolog på Huvudvärkscentrum Karolinska.

Vid ett migränanfall sänks smärttröskeln i trigeminusnerven, som förmedlar känseln från främre delen av huvudet, hjärnhinnorna och hjärnans blodkärl. Ett mönster av minst femton huvudvärksdagar per månad, varav minst åtta dagar med migränsymptom, kan diagnostiseras som kronisk migrän.
– Migrän är i hög grad en sjukdom som patienten får lära sig att hantera. Det är viktigt att man själv tar kommandot över sin diagnos och har en palett av verktyg att ta till i sjukdomens olika faser. Det handlar bland annat om effektiva anfallsstoppande läkemedel men man bör också pröva förebyggande läkemedel för att moderera sina migränattacker och att känna till vilka läkemedel man bör vara försiktig med, som opiater, säger Ingela Nilsson Remahl, docent, överläkare och neurolog på Huvudvärkscentrum Karolinska.

”För närvarande pågår mycket intressant forskning och läkemedelsutveckling som framöver kan komma migränpatienter till gagn”

Stort forskningsbehov
Hon anser att läkarkårens migränkompetens i många fall är bristfällig och ser gärna att primärvårdens generella kompetens kring migrän ökar. Det kan leda till att fler migränpatienter får tillgång till den vård de behöver. Behovet av mer migränforskning och läkare som vill fördjupa sig inom fältet är stort. Även basal forskning som att kartlägga sambandet mellan blodkärl och hjärna behövs.
– För närvarande pågår mycket intressant forskning och läkemedelsutveckling som framöver kan komma migränpatienter till gagn. Läkemedelsutvecklingen fokuserar i huvudsak på två kategorier: läkemedel som blockerar och lindrar ett pågående migränanfall och läkemedel som förebygger och glesar ut antalet migränanfall, säger Ingela Nilsson Remahl.

Lär känna din migrän
Läkemedel som baseras på CGPR-hämmare påverkar känselnerverna i hjärnan, och kom fram efter grundläggande forskning. Utvecklingen av dessa har tagit ordentlig fart och de används idag. Studier pågår även med fokus på andra signalsubstanser som kan trigga migränanfall.
– De läkemedel som finns tillgängliga idag botar inte migrän, utan modifierar migränreflexen. Det är viktigt att varje migränpatient lär känna sina orsaker till försämring, alltså de faktorer som bidrar till att sätta igång ett migränanfall. Det kan exempelvis vara hormonellt betingat. Använd gärna en huvudvärksdagbok och utvärdera regelbundet behandlingseffekten med din läkare, säger Ingela Nilsson Remahl.


Annons
Teva AJOVY annons

Hälsodata, antibiotikaresistens och betalningsmodeller

Malin Parkler, Sverigechef på Pfizer och ordförande i Lif, branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag. Foto: Jenny Öhman/Nordic Life Science
Malin Parkler, Sverigechef på Pfizer och ordförande i Lif, branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag. Foto: Jenny Öhman/Nordic Life Science

– Några av Lif:s främsta fokusfrågor under året är ett förstärkt partnerskap med hälso- och sjukvård och myndigheter, en stärkt position för Sverige som ledande inom kliniska prövningar, tydliga strukturer för betalningsmodeller, och användningen av den nya generationens läkemedel, säger Malin Parkler, Sverigechef på Pfizer och ordförande i Lif.

I början av 2021 godkändes flera vaccin mot covid-19. Den snabba utvecklingstakten hade inte varit möjlig utan nära samverkan mellan läkemedelsbolag, myndigheter och hälso- och sjukvården. Vaccininsatsen under pandemin är en värdefull påminnelse om hur bra resultatet kan bli när olika sektorer samverkar, säger Malin Parkler.
Hon betonar vikten av att kontinuerligt utveckla partnerskapet mellan Life Science-sektorn och hälso- och sjukvården, bland annat genom att se över hur det etiska regelverket för samverkan kan moderniseras. Att vidareutveckla FASS och att utveckla nya digitala tjänster kopplade till läkemedel och vaccin är viktigt, liksom att Life Science-sektorn får en konstruktiv roll i hälso- och sjukvårdens pågående reformer. Ett sådant exempel är introduktionen av en god och nära vård.

Implementering av hälsodata
Malin Parkler har goda förhoppningar om att 2022 blir ett år då regionernas implementering av hälsodata tar fart på allvar. En utökad tillgång till hälsodata gör det möjligt för regioner och läkemedelsbolag att kartlägga sjukdomspanorama, utöka kunskapen om det värde befintliga behandlingsformer tillför och att kunna följa det värde nya läkemedel tillför i klinisk praxis.
– Under pandemin har vi sett värdet av att ha tillgång till och kunna följa hälsodata i realtid. Region Stockholms Centrum för hälsodata har startat upp sin verksamhet, vilket banar väg för en accelererad implementering av hälsodata. För regionernas del handlar det om att göra data tillgängligt på ett säkert sätt med hög kvalitet och med transparens i hur datamängderna används, säger Malin Parkler.

”Under pandemin har vi sett värdet av att ha tillgång till och kunna följa hälsodata i realtid”

Antibiotikaresistens
Hållbarhet är högt på agendan under 2022 och arbetet med att ta fram en hållbarhetsstrategi för hela läkemedelsindustrin pågår.
– Andra viktiga fokusfrågor för oss är immaterialrätt och patentfrågor samt antibiotikaresistens. Ytterligare en central fråga är patienters tillgång till nya moderna läkemedelsbehandlingar. Antibiotikaresistensen är en av vår tids största globala utmaningar. För att komma till rätta med den krävs ett fördjupat public-private partnership, inte minst på forskningssidan. Första halvåret 2023 blir Sverige ordförandeland för EU. Vår förhoppning är att vi då får se ett ambitiöst Life Science-program med särskilt fokus på just antibiotikaresistens, säger Malin Parkler.

Databas med kliniska prövningar
Vad gäller immaterialrätt arbetar Lif för att stärka patentskyddet, som utgör ett viktigt incitament för läkemedelföretag som investerar mycket tid och resurser i att utveckla nya läkemedel. Malin Parkler betonar vikten av ett välfungerande patentskydd för att säkra tillgången på disruptiva och innovativa läkemedel.
Kliniska prövningar är ytterligare ett prioriterat fokusområde. Lif arbetar för närvarande med att sätta samman en databas som ger en samlad bild av de kliniska prövningar som nu pågår i Lif:s medlemsföretag. Databasen lanseras under 2022 och ska vara tillgänglig för alla. Den tillkommer på efterfrågan från såväl patienter som hälso- och sjukvården. Utöver att ge en insyn i vilken typ av prövningar som pågår för tillfället ger databasen även en möjlighet att följa utvecklingen av vilka kliniska prövningar som genomförs i Sverige och vilken typ av patienter som deltar i dem.

Nya generationens läkemedel
– En central fråga för läkemedelsindustrin och hälso- och sjukvården är behovet av nya betalningsmodeller för framtidens läkemedel, i synnerhet precisionsmedicinska behandlingar och kombinationsbehandlingar. En aktuell fråga är vilken betalningsmodell som ska tillämpas för engångsbehandlingar som radikalt förändrar en individs livsförutsättningar. Den här frågan är avgörande för att fler patienter ska få tillgång till den här typen av behandlingar, säger Malin Parkler.
Lif efterlyser en nationell process där myndigheter och regioner samordnat introducerar och följer upp nya läkemedel i samarbete med berörda läkemedelsföretag.
– Det handlar om att skapa en tydlig struktur kring vilka patienter som ska få tillgång till den nya generationen läkemedel och hur man följer upp användningen av dem. Ett ordnat införande berör inte enbart de ekonomiska premisserna; det är lika viktigt att dra erfarenhet av vilka patientgrupper som blir bäst hjälpta av dessa läkemedel, säger Malin Parkler.


Annons
Medicininstruktioner annons

Behandlingsutvecklingen åt rätt håll

Hjärtsvikt är en folksjukdom som 200 000 till 300 000 svenskar har diagnostiserats med. Bland individer över 80 år har uppemot 10 procent av befolkningen hjärtsvikt. Många hjärtsviktspatienter lider av en låg livskvalitet, men nya behandlingsmetoder ger nytt hopp.

Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom som innebär att hjärtat inte orkar pumpa så mycket blod som kroppen behöver. Vanliga orsaker till hjärtsvikt är högt blodtryck, hjärtinfarkt, diabetes och förmaksflimmer.
– Hjärtsvikt kan bero på att hjärtmuskelns förmåga att dra ihop sig är försvagad eller att hjärtmuskeln inte kan slappna av som den ska, ibland båda dessa faktorer. Hjärtsvikt är visserligen en folksjukdom, men den är inte lika välkänd som exempelvis hjärtinfarkt, stroke eller diabetes. Jag brukar därför kalla det en dold folksjukdom, säger Michael Melin, biträdande överläkare på hjärtkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset.

”Många patienter med hjärtsvikt har en mycket låg livskvalitet”

Hemmonitorering utvecklas
Han anser att hjärtsvikt är en diagnos som bör tilldelas större forskningsanslag och mer resurser. Kännedomen om sjukdomen och dess effekter bör öka. Fler patienter behöver också få en bedömning på en specialiserad hjärtsviktsmottagning. De tre förekommande typerna av hjärtsvikt är HFrEF, HFmrEF och HFpEF.
– Många patienter med hjärtsvikt har en mycket låg livskvalitet. En orsak till nedsatt ork är bland annat järnbristanemi. Det kan avhjälpas med intravenös järntillförsel. För närvarande pågår också en intressant utveckling av hemmonitoreringsverktyg som gör det möjligt för patienten att själv kontinuerligt mäta hjärtfrekvens, blodtryck och vikt. Det ökar patientens delaktighet och möjlighet till egenvård, säger Michael Melin.

SGLT2-hämmare nytt läkemedel
SGLT2-hämmare har visat sig ha en mycket god effekt på hjärtsviktspatienter. För närvarande pågår flera kliniska prövningar. I de nya riktlinjerna för behandling av hjärtsvikt som presenterades hösten 2021 fanns SGLT2-hämmare med. Det har kommit en studie som visat effekt av SGLT2-hämmare vid HFpEF, vilket är en stor nyhet. Fram tills nu har det inte funnits någon behandling vid HFpEF.
– Även om många hjärtsviktspatienter har en lindrig form av sjukdomen så bidrar den till att försämra livskvaliteten och förkorta den förväntade livslängden. Svår hjärtsvikt är farligare än de flesta cancerformer sett till mortalitetsgraden. All forskning som kan förbättra livskvaliteten och överlevnaden för hjärtsviktspatienter är därför viktig, säger Michael Melin.


Annons
Lixiana annons

Nya verktyg och behandlingar inom diabetes

Drygt fem procent av svenskarna, 500 000 individer, har diabetes. 10 procent av dem har typ 1-diabetes, medan resterande har typ 2-diabetes. Utvecklingstakten är mycket hög inom diabetesbehandling. De senaste åren har en rad nya läkemedel och verktyg som underlättar den dagliga egenvården godkänts.

Jarl Hellman, överläkare och diabetesansvarig på Endokrinsektionen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ordförande i Diabetesrådet.
Jarl Hellman, överläkare och diabetesansvarig på Endokrinsektionen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ordförande i Diabetesrådet.

Utvecklingen av nya behandlingsalternativ kommer sannolikt att vara fortsatt intensiv även framöver.
– Båda typerna av diabetes har ökat på senare år, men ökningen av typ 2-patienter är mest påtaglig. På behandlingssidan inom typ 2 är det i första hand inkretinpreparat och SGLT2-hämmare som står för de största framstegen. Dessa två läkemedelsgrupper har bidragit till att revolutionera behandlingen av typ 2-diabetes, säger Jarl Hellman, överläkare och diabetesansvarig på Endokrinsektionen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ordförande i Diabetesrådet.
När det gäller typ 1-diabetes sker mycket intressant teknisk utveckling som underlättar vardagen och förbättrar livskvaliteten för dessa patienter, exempelvis nya smarta insulinsensorer, en ny generation halv- och helautomatiserade insulinpumpar och avancerade insulinpennor med mer sofistikerad funktionalitet. Merparten av diabetespatienterna gynnas även av den pågående utvecklingen av mer långtidsverkande insuliner, varav somliga behöver tas bara en gång i veckan. Fler snabbverkande insuliner är också under utveckling.

”Forskning har visat att SGLT2-hämmare har en god effekt även för patienter med hjärtsvikt och njursjukdomar”

Behandlar diabetes och övervikt
– Forskning har visat att SGLT2-hämmare har en god effekt även för patienter med hjärtsvikt och njursjukdomar. SGLT1-agonister, i synnerhet i injektionsform, fungerar även väldigt bra som behandling mot övervikt. Det är självklart positivt eftersom många patienter med diabetes typ 2 är överviktiga. Framöver väntas fler kombinationspreparat inom inkretingruppen som behandlar både diabetes och övervikt, säger Jarl Hellman.
Allt fler insulinpumpar tillverkas utan slang, vilket ökar patientens frihet. Många patienter använder i dagsläget halvautomatiska pumpar, men fler helautomatiska alternativ är på gång, liksom insulinpennor som kan ladda upp information som ger såväl patient som vårdgivare ett bättre stöd. Utvecklingen bidrar, enligt Jarl Hellman, till att minska skillnaden mellan patienter som använder insulinpump eller insulinpenna.

Ökar livskvaliteten
– För patienter med typ 1-diabetes innebär utvecklingen att de får tillgång till effektivare läkemedel som bättre balanserar deras glukosnivåer, gör dem piggare och minskar risken för hypoglykemi. Glukosmätare ger en helt annan livskvalitet genom ett bra behandlingsstöd i vardagen. Automatiska insulinpumpar kan också starkt bidra till en förbättrad livskvalitet, säger han.


Annons
Rybelsus annons