Etikettarkiv: Karolinska Institutet

Forskning på hur vaccin aktiverar immunförsvaret

Foto: Shutterstock

Vacciner fyller en central roll i arbetet med att förebygga sjukdomsfall och främja folkhälsan. Få medicinska innovationer har påverkat och räddat så många liv som vacciner mot infektionssjukdomar. Under coronapandemin har vaccinutvecklingen verkligen hamnat i världens blickfång, vilket på sikt kan påskynda utvecklingen även av andra viktiga vacciner som kan rädda liv.

Karin Loré, professor i vaccinationsimmunologi på Karolinska Institutet. Foto: Ulf Sirborn
Karin Loré, professor i vaccinationsimmunologi på Karolinska Institutet. Foto: Ulf Sirborn

När stora delar av världens befolkning tvingades ställa om sin vardag på grund av coronapandemin hamnade vaccinutvecklingen snabbt i det globala blickfånget. Drivkraften bakom att så snabbt som möjligt få fram vacciner var att kunna påbörja vaccinationskampanjer. Flera läkemedelsbolag lyckades med det till synes omöjliga: att komprimera den vaccinutveckling som vanligtvis tar flera år till drygt tio månader.

– Man ska komma ihåg att decennier av vaccinforskning låg till grund för den rekordsnabba utvecklingen av covid-19-vaccin. Min förhoppning är självklart att det ökade fokuset på vaccinutveckling ska gynna utvecklingen i stort, även för vaccin mot andra allvarliga infektionssjukdomar, som malaria, HIV och tuberkulos, säger Karin Loré, professor i vaccinationsimmunologi på Karolinska Institutet.
Hon leder en forskargrupp med fokus på att förstå hur vacciner interagerar med immunsystemet och öka förståelsen för de mekanismer som styr vaccinsvar.

”Decennier av vaccinforskning låg till grund för den rekordsnabba utvecklingen av covid- 19-vaccin”

Immunsystemets vaccinreaktion
– Vår forskning fokuserar på frågor om hur vaccinantigen, adjuvans, mRNA-vaccin och virala vaccinvektorer aktiverar det snabba ospecifika immunförsvaret, som i sin tur styr det specifika vaccinförsvaret. Vi undersöker bland annat vad som sker i kroppen när man injicerar vaccin, vart det tar vägen, vilka celler som är målceller och blir aktiverade och hur länge vaccinet stannar kvar i kroppen, säger Karin Loré.
En viktig del av vaccinforskningen är att analysera nya vaccin, men också att få svar på alla de frågor som kvarstår även efter att ett vaccin godkänts. Det kan bland annat påverka vaccinets koncentration och dosering.

Tackla antibiotikaresistensen
Karin Loré hoppas att den ökade uppmärksamheten kring vaccinforskningens betydelse kan bidra till att fler individer som tidigare varit tveksamma till vaccin byter ståndpunkt.
– Man bör ha i åtanke att många av de sjukdomar som vi lyckats vaccinera bort med hjälp av det nationella barnvaccinprogrammet skulle återkomma om deltagandet i vaccinationsprogrammet minskar, säger hon.
För närvarande pågår globala vaccinutvecklingsprogram för bland annat RS-virus, förbättring av kikhostevaccin samt försök att utveckla universella influensavaccin som ger ett skydd mot flera influensastammar. Ytterligare en utmaning som forskarsamhället står inför är att utveckla ett vaccin mot olika bakterieinfektioner som vi ännu inte har vaccin mot, vilket på sikt kunde tackla den växande problematiken med antibiotikaresistens.

Utveckla cancervacciner
Ett intressant men samtidigt mycket komplext utvecklingsområde är cancervacciner. En ny generation av vacciner som tränar immunsystemet att ta hand om cancerceller och tumörer är under utveckling. Dessa vacciner ges i terapeutiskt snarare än i profylaktiskt syfte, vilket innebär att de endast ordineras till cancerpatienter.
– Det blir spännande att följa verkningsgraden hos den här typen av terapeutiska vacciner som, i motsats till vanliga vaccin, inte baseras på skydd med hjälp av antikroppar utan cytotoxiska T-celler, säger Karin Loré.


Annons
Medicininstruktioner annons