Etikettarkiv: Läkemedelsutveckling

Enorma framsteg för behandling och diagnos

Anna Maria Langkilde, medicinskt ansvarig för utveckling av diabetesläkemedel på Astra­Zeneca och ordförande för Sveriges Industriläkarförening.

Utvecklingen av läkemedel, behandlings- och diagnosmetoder har gjort enorma framsteg de senaste decennierna. Sjukvården har nu tillgång till helt nya metoder för att diagnostisera och behandla även kroniska och komplexa sjukdomstillstånd. Vi står även inför viktiga genombrott inom onkologi, njurmedicin och biologiska läkemedel.

– När jag arbetade som internmedicinare på 1980-talet fanns det väldigt få behandlingsalternativ att tillgå för patienter som drabbats av exempelvis reumatism, hjärtinfarkt eller diabetes. Nu erbjuds avancerad behandling som gör att människor lever längre och kan uppnå en betydligt högre livskvalitet, säger Anna Maria Langkilde. Hon arbetade i sjukvården i tjugo år innan hon kom till läkemedelsindustrin för snart tjugo år sedan. Idag är hon medicinskt ansvarig för utveckling av diabetesläkemedel på AstraZeneca och ordförande för Sveriges Industriläkarförening.

Sjukvård och industri i symbios
Anna-Maria Langkilde beskriver sjukvården och läkemedelsindustrin som en symbios där båda parter är lika beroende av varandra för att kunna åstadkomma goda resultat.
– För sjukvården är det självklart avgörande att kunna erbjuda patienterna nya behandlingsmetoder, och för läkemedelsindustrin är samarbetet med sjukvården inom forskning och kliniska prövningar helt avgörande. De senaste decenniernas medicinska innovation inom diagnostik och behandling har sin grund i samarbetet mellan sjukvården, life science-industrin, akademin och patienterna. Det är avgörande att vi även fortsättningsvis värnar om och fortsätter investera i den här samverkansstrukturen och inte tar den för självklar, säger hon.
– Medellivslängden i Sverige har ökat från 75 till 82 år sedan 1980. Människor betraktas inte längre som gamla och är inte heller märkta av sjukdom på samma sätt som tidigare när de uppnår pensionsåldern. Det är verkligen en bekräftelse på att vi nått fantastiska framsteg, både i förståelsen av de faktorer som gör att man blir sjuk och av nya behandlingsmetoder, säger Anna Maria Langkilde.

”Det visar hur viktigt det är med forskning och utveckling för att kunna hjälpa patienter i framtiden.”

Onkologi, njur och biologiska
Hjärt-kärlsjukdom har länge varit i fokus och andelen svenskar som årligen insjuknar i hjärtinfarkt har minskat med 35 procent sedan 2002. Diabetesområdet är ytterligare ett exempel. Genom bättre vård och innovativa läkemedel kan vi identifiera och behandla komplikationer i hjärta, njurar och ögon, vanliga tillstånd bland diabetes-patienter,
Två andra områden där en spännande utveckling har inletts och där man förmodligen kommer att se stora framsteg under de kommande åren är, enligt Anna-Maria Langkilde, onkologi och njurmedicin.
– Nu står vi inför en ny revolution som möjliggörs av biologiska läkemedel och ny teknologi. Inom onkologi används de bland annat för att identifiera nya sätt att attackera tumörer. Ny teknik ger också helt nya möjligheter att komma åt sjukdomsprocesser i kroppen och att på ett effektivt sätt se till att läkemedlet snabbt når rätt del av kroppen, säger Anna-Maria Langkilde.

Läkemedelsprocessen
Processen för att ta fram ett läkemedel är ofta lång och innehåller många obligatoriska moment. I ett första steg identifierar forskarna vad de vill att läkemedlet ska åstadkomma, vilket behov det ska fylla och vilken effekt man förväntar sig att läkemedlet ska få. Därefter testas läkemedelskandidaten prekliniskt på lab. I nästa steg inleds förberedande studier och därefter påbörjas kliniska studier i fas 1, då man testar läkemedelskandidaten på enskilda patienter.
– I fas 2 börjar man utvärdera läkemedelskandidatens effekter på patienter i små kliniska studier. Därefter genomförs fas 3-studier, som är mer storskaliga och genomförs på många patienter vid olika sjukhus i flera länder, säger Anna-Maria Langkilde.

Covid-19-vaccin på rekordtid
Hon framhåller vaccin mot covid-19 som det kanske allra tydligaste exemplet på hur en god samverkan kan korta ledtiderna och skapa rätt förutsättningar för att utveckla vaccin på rekordtid.
– Det faktum att de första vaccinen var redo att börja användas mindre än ett år efter det att covid-19-pandemin lamslog stora delar av världen är en historisk milstolpe för såväl sjukvården som life science-industrin, och helt avgörande för samhällets möjlighet att hantera pandemin. I synnerhet med tanke på att den genomsnittliga ledtiden för att utveckla ett nytt läkemedel är minst 10 år. Det är verkligen en fantastisk bedrift som visar på styrkan i goda samverkansstrukturer och gemensamma insatser med ett tydligt mål och hur viktigt det är med forskning och utveckling för att kunna hjälpa patienter i framtiden, avslutar Anna-Maria Langkilde.

Läkemedelsprocessen

Processen för att ta fram ett läkemedel tar ofta många år.
• Behovsanalys. Vad vill man behandla och vilken effekt vill man uppnå?
• Preklinisk testning på laboratorium
• Förberedande studier
• Kliniska tester i fas 1 på enskilda patienter
• Kliniska tester i fas 2 där behandlingseffekter utvärderas
• Kliniska tester i fas 3, storskaliga studier på många patienter i flera länder
• Godkännande av läkemedlet hos aktuell myndighet
• Produktion och distribution