Etikettarkiv: Sjukhusläkarna

Jämlik tillgång till precisionsläkemedel

Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna. Foto: Anders Wiklund, TT Nyhetsbyrån

Precisionsmedicin innebär att anpassa behandlingen till varje enskild individs unika diagnos och genetiska förutsättningar. Behandlingarna används vid svåra och komplexa sjukdomar och är väldigt kostsamma.

Karin Båtelson är ordförande i Sjukhusläkarna och ingår i arbetsgruppen för precisionsmedicin/ATMP som bland annat driver frågan om en jämlik tillgång på precisionsläkemedel i hela landet. Karin Båtelson ser en etisk aspekt av att läkare tvingas prioritera bort klinisk forskning, inte minst med tanke på att patienterna då nekas tillgång till de senaste terapierna och behandlingsmetoderna.

”Det behövs en rejäl nationell pott för finansiering av precisions­läkemedel.”

Dialog kring betalningsmodeller
– Många nya precisionsläkemedel är väldigt kostsamma, vilket nu glädjande nog gett upphov till en konstruktiv dialog kring betalningsmodeller och riskfördelning. Sjukvården och läkemedelsbolagen kan till exempel dela på kostnaden efter tid beroende på resultatet av läkemedelsbehandlingen. Man bör även räkna in samhällsvinster av förbättrad behandling. Det behövs en rejäl nationell pott för finansiering av precisionsläkemedel, antagligen finansierat både av staten och gemensamt från regionerna, samt att man från nationellt håll enas om hur dessa pengar ska fördelas, säger hon.


Annons
Fass annons

Satsa på den kliniska forskningen

Foto: Shutterstock

Nya läkemedel utvecklas i symbios mellan läkemedelsbolag och sjukvård, men i dagsläget saknar många läkare de möjligheter som krävs för att kunna ägna sig åt forskning och kliniska prövningar. Sjukvården behöver därför bygga upp en gedigen forskningsstruktur som ger fler läkare möjlighet att bedriva klinisk forskning.

Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna. Foto: Daniel Stiller

– Forskningsaktiva läkare är en förutsättning för läkemedelsutvecklingen och för att sjukvården ska utvecklas åt rätt håll. Jag efterlyser därför utökade basanslag till universiteten som tryggar forskningsgruppernas långsiktiga existens. Sjukhusen behöver även inrätta fler forskningsöverläkartjänster, läkartjänster med tid öronmärkt för klinisk forskning. Den typen av tjänster behövs på alla typer av sjukhus, säger Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna och medlem i arbetsgruppen för precisionsmedicin/ATMP.

Mer lönsamt att forska
För att stärka den kliniska forskningens attraktivitet för läkare krävs att forskande läkare kan konkurrera med andra läkares löneutveckling. Idag är det mest meriterande att bli chef medan klinisk utveckling och forskningsutveckling inte lönar sig på samma sätt. Om man deltagit i kliniska prövningar bör också lönepåslag utgå på samma sätt som för disputation och vara meriterande vid tjänstetillsättningar även inom ledande funktioner.
– En grundförutsättning för att fler läkare ska kunna ägna sig åt klinisk forskning är en förstärkt grundbemanning i sjukvården. Med dagens små bemanningsmarginaler blir ofta forskningstid indragen eller prioriteras inte. Vi efterlyser även en bättre samverkan mellan sjukvård och akademi samt minskat administrativt krångel och kostnader för forskningsansökningar och ansökningar till Läkemedelsverket så att mer tid kan läggas på själva forskningen, säger Karin Båtelson.

”Forskningsaktiva läkare är en förutsättning för läkemedelsutvecklingen och för att sjukvården ska utvecklas åt rätt håll.”

Fortbildning inom farmakologi
Hon betraktar samverkan mellan läkemedelsbolagens prekliniska och sjukvårdens kliniska forskning som avgörande för utvecklingen av nya behandlingsformer.
– Kliniska prövningar genererar i dagsläget inget meritvärde för läkare, vilket innebär att de blir svårare att få gjorda, i många fall tvingas man ägna sig åt dem på sin fritid. Kliniska prövningar kan endast genomföras i sjukvården, det är därför viktigt att avsätta tillräckligt med resurser till dem. Fortbildning för läkare inom farmakologi behöver också öka. Läkemedelsbolagen behöver kliniskt aktiva läkare som bollplank i sitt arbete, men läkare behöver ges rätt förutsättningar för att agera bollplank genom att erbjudas tillräckliga resurser och kontinuerlig farmakologisk kompetensutveckling, säger Karin Båtelson.


Annons
Medicininstruktioner annons