Forskning för att förebygga förmaksflimmer
Förmaksflimmer är en folksjukdom som omkring 370 000 svenskar har diagnostiserats med. Betydligt fler har olika typer av förstadier till förmaksflimmer. Nu pågår forskning med fokus på tidig upptäckt av riskfaktorer.
– Förmaksflimmer innebär att hjärtat slår oregelbundet och oftast fort, vilket innebär att det påverkar hjärtats pumpförmåga. Tillståndet innebär en ökad risk för stroke och demens, men det är mindre väl känt att hjärtsvikt är den vanligaste dödsorsaken hos patienter med förmaksflimmer, säger Linda Johnson, specialistläkare i bild- och funktionsmedicin som forskar på tidig upptäckt och behandling av förmaksflimmer vid Lunds universitet.
– Det är en progressiv sjukdom, som tenderar att börja med korta episoder, som med tiden blir längre. Detta innebär en del svårigheter ur ett diagnostiskt perspektiv. En individ kan ha förmaksflimmer vid ett annat tillfälle än just när vi registrerar EKG, och då missar vi det. Det finns en del att vinna på att bli bättre på att bedöma risken för framtida förmaksflimmer, för att kunna förbättra diagnostiken och hitta fler fall, säger hon.
”I dagsläget saknas behandling för patienter med hög risk för förmaksflimmer.”
Identifiera på förstadium
Förmaksutlösta extraslag och korta förmakstakykardier innebär ökad risk att drabbas av förmaksflimmer, och ses av forskare som ett tecken på begynnande förmakssjukdom. Men det är för tillfället inte känt hur man ska hantera fynd av förmaksutlösta extraslag och takykardier i kliniken.
– Det finns många potentiella fördelar med att på ett tidigt stadium identifiera patienter som utvecklat förstadium till förmaksflimmer. Dels kan man följa upp dessa individer systematiskt för att kunna hitta förmaksflimmer när det väl uppkommer, och erbjuda blodförtunnande som minskar risken för stroke. Det är också möjligt att det går att utveckla metoder för att förebygga förmaksflimret i sig – om vi blir tillräckligt bra på diagnostiken och dessutom identifierar de påverkbara faktorer som leder till att förstadiet utvecklas till klinisk sjukdom, säger Linda Johnson.
Kartlägger riskfaktorer
– I dagsläget saknas behandling för patienter med hög risk för förmaksflimmer. I framtiden kan det bli aktuellt att försöka påverka risken genom livsstilsfaktorer eller läkemedel, säger Linda Johnson.
Hennes ambition är att ta reda på hur förstadiet till förmaksflimmer ska diagnostiseras på ett pålitligt sätt, och att kartlägga de faktorer som bidrar till att en individ övergår från förstadium till diagnostiserat förmaksflimmer.
– På sikt hoppas vi på att kunna använda diagnostiska metoder för att hitta de som har risk att utveckla förmaksflimmer, och sedan erbjuda en intervention som förhindrar detta. Det har stor potential att minska sjukligheten i stroke, hjärtsvikt och demens och påverka livskvaliteten för ett stort antal människor, säger Linda Johnson.
