Framtida screening av förmaksflimmer
– Flera stora studier pågår och i framtiden kommer vi sannolikt ha evidens för att screening av förmaksflimmer minskar risken för stroke, säger Johan Engdahl, överläkare på Danderyds sjukhus vars forskning är inriktad på att minska risken för de komplikationer som kan uppstå till följd av sjukdomen.
Omkring 430 000 människor i Sverige beräknas ha förmaksflimmer, men siffran är osäker. Många har ett så kallat tyst flimmer och lever utan att känna till sitt förmaksflimmer. I Flimmerrapporten som ges ut av Riksförbundet HjärtLung beskrivs tillståndet som att ”leva med en tidsinställd bomb i bröstet”. Men utvecklingen har gått framåt. Forskningsframsteg och nya läkemedel i kombination med teknikutveckling och större medvetenhet om sjukdomen har gjort att bilden ser betydligt ljusare ut än för bara några år sedan.
– Tekniken har underlättat; idag kan du till exempel bära med dig en egen liten EKG-apparat eller undersöka hjärtrytmen med hjälp av smartklockor. Den utvecklingen har vi nog bara sett början av, säger Johan Engdahl.
Milstolpe i behandlingen
En stor milstolpe i behandlingsutvecklingen av förmaksflimmer är NOAK (Non-vitamin K Orala Antikoagulantia), de nya blodförtunnande läkemedlen som kom för drygt tio år sedan och ersatte Waran.
– De har också bidragit till ökat intresse för tillståndet, och minskat tröskeln för att behandla förmaksflimmer. När enbart Waran fanns att tillgå var behandlingsgraden mycket lägre eftersom terapin ansågs vara omständlig och även var impopulär bland många patienter. Tack vare de nya läkemedlen kan vi erbjuda patienterna en ganska enkel, tillgänglig och evidensbaserad behandling som också gör patienten mindre beroende av provtagning.
”I framtiden kommer vi sannolikt ha evidens för att screening minskar risken för stroke.”
Stor screeningstudie
Just nu arbetar Johans Engdahls forskningsgrupp med långtidsuppföljning av en stor screeningstudie som gjordes för åtta år sedan.
– Vi sammanställer data vad gäller bland annat dödlighet och stroke bland förmaksflimmerpatienter. Det är spännande data och de första i sitt slag som vi hoppas kunna presentera under året. Vi vill svara på frågan om det lönar sig att hitta individer som har förmaksflimmer utan att veta om det samt erbjuda dem proppförebyggande behandling.
För framtiden hoppas Johan Engdahl på en mer jämlik förmaksflimmervård där alla patienter får tillgång till bra utredning och behandling, oavsett var i landet de bor.
– Jag hoppas också på bättre hjälp med livsstilsfaktorer. Vi har kommit en bra bit med proppförebyggande behandling men det finns saker som patienten själv kan stå för i form av att ändra sin livsstil i syfte att bättra på utsikterna. Det vore ett framsteg om vi kunde bli lika systematiska med livsstilspåverkan som med läkemedelsbehandling.
