Ökad psykisk ohälsa under och efter pandemin

Den isolering och de restriktioner som coronapandemin medfört påverkar förstås människors psykiska hälsa. När pandemin lättar kommer primärvården förmodligen att stå inför ett ökat patienttryck. Då är det viktigt att verksamheterna står rustade för att möta behoven hos de patienter som skjutit upp sina läkarbesök under pandemin.

– Än så länge saknas tillförlitlig statistik på hur människors psykiska ohälsa har påverkats av coronapandemin, men äldre och yngre samt individer som sedan tidigare har diagnostiserats med någon form av psykisk ohälsa är särskilt utsatta grupper. Ytterligare en grupp som befinner sig i riskzonen för ökad psykisk ohälsa under pandemin är förstås vårdpersonal som arbetat med covidpatienter, säger Sofia Rydgren Stale, specialistläkare i psykiatri och ordförande i Läkarförbundet. Hon har tidigare arbetat inom specialistpsykiatrin men är numera verksam i primärvården i Region Skåne.
Statistik från Socialstyrelsen visar att färre har sökt vård för sin psykiska ohälsa under pandemin. Samtidigt har färre recept skrivits ut, vilket kan bero på att många människor dragit sig för att söka vård, för att minimera antalet fysiska kontakter. Andra har inte velat belasta vårdsystemet, som förstås befinner sig under högt tryck.

”Äldre och individer i riskgrupp som varit isolerade under en längre tid kan förstås drabbas av en rad psykiska symptom.”

Äldre och yngre särskilt utsatta
– Äldre och individer i riskgrupp som varit isolerade under en längre tid kan förstås drabbas av en rad psykiska symptom, alltifrån lättare nedstämdhet, oro och ängslan till mer omfattande psykisk problematik. Bland barn och unga som inte kunnat vistas i skolan på samma sätt som tidigare kan det leda till oro, ökad otrygghet och osäkerhet kring hur man ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Att leva med psykisk ohälsa är självklart allvarligt för varje enskild individ, men det är svårt att förutse hur stora samhällseffekterna blir på sikt, säger Sofia Rydgren Stale.

Resursförstärkt primärvård
De viktigaste åtgärderna för att minska den psykiska ohälsan i samhället i stort är, enligt Sofia Rydgren Stale, breda kunskapshöjande insatser som minskar stigmatiseringen kring psykisk ohälsa, en elevhälsoverksamhet som är tillgänglig för alla elever samt riktade psykiatriska och förebyggande insatser gentemot äldre.
– Det behövs en resursförstärkning för att primärvården verkligen ska kunna fungera som en första linjens sjukvård. Att öka kontinuiteten i primärvården genom att erbjuda alla en fast läkarkontakt är A och O, säger hon.