Utvecklar metod för självreparerande lunga

Lungsjukdomar är ett växande problem runt om i världen. Befintliga läkemedel kan lindra men inte bota, vilket professor Gunilla Westergren- Thorsson och hennes forskargrupp vill ändra på. Målet är att utveckla en metod som stimulerar lungvävnaden att reparera sig själv.

Vår forskning syftar till att återskapa en ny lungstruktur. Tanken är att använda ett biomaterial i lungan som är laddat med regenerativa faktorer för att stimulera till reparation inifrån, förklarar Gunilla Westergren-Thorsson, professor i medicinsk cellbiologi vid Lunds universitet.
Målbilden kan låta som science-fiction men bio- and tissue engineering kommer starkt inom en rad olika sjukdomsområden. Forskningen om bio-plåster, som hjälper huden att läka sig själv, är ett exempel. Och inom ortopedin talas det om att man i framtiden, istället för att sätta in nya kulleder, kommer att bygga upp nya med hjälp av biomaterial. Gunilla Westergren- Thorsson arbetar i samma skola men där man istället för att sätta in nya delar i kroppen tillför material för att stötta upp det gamla och sjuka.

Stamceller för lungvävnad
Projektet grundar sig på forskargruppens tidigare upptäckt av mesenkymala stamceller specifika för lungvävnad.
– Våra resultat visade att lungstamcellerna har en rad karaktäristiska och lungspecifika egenskaper som bland annat dämpar immunförsvaret. Tanken var att använda dessa celler för terapi, men cellerna visade sig bli sjuka när de placerades i en sjuk miljö, vilket inte var vad vi förväntade oss. Men denna upptäckt visade sig vara en viktig kunskap och bygger vidare på tidigare forskning där vi ser stor skillnad i bindvävens uppbyggnad mellan friskt och sjukt. Nu har vi kunnat visa att miljön har en avgörande roll för cellers beteende, konstaterar Gunilla Westergren-Thorsson.

”Vår forskning syftar till att återskapa en ny lungstruktur”

Framtida botande behandling
Gruppens ambition är att ta fram en scaffold för stamcellerna som liknar frisk lungvävnad, och dessutom kan laddas med cellaktiverande faktorer. På så sätt kan stamcellerna levereras till det sjuka området i en skyddande ”frisk” miljö tillsammans med faktorer som triggar både stamceller och lokalt befintliga celler att återskapa funktionell lungvävnad, samtidigt som stödstrukturen bryts ned.
– Vi har sett positiva effekter i djurmodeller där vi lyckats bygga vävnad och få syresättning och kärlbildning i biomaterialet. Förhoppningen är att metoden kan utvecklas till en framtida botande behandling mot kroniska lungsjukdomar, säger Gunilla Westergren-Thorsson.