Migrän är vår vanligaste neurologiska sjukdom, som drabbar drygt 15 procent av den vuxna befolkningen. Två av tre drabbade är kvinnor. Mellan 200 000 och 300 000 svenskar har diagnostiserats med kronisk migrän. Internationellt pågår nu forskning och utveckling av nya behandlingsalternativ som kan förbättra livskvaliteten för migränpatienter.
Vid ett migränanfall sänks smärttröskeln i trigeminusnerven, som förmedlar känseln från främre delen av huvudet, hjärnhinnorna och hjärnans blodkärl. Ett mönster av minst femton huvudvärksdagar per månad, varav minst åtta dagar med migränsymptom, kan diagnostiseras som kronisk migrän.
– Migrän är i hög grad en sjukdom som patienten får lära sig att hantera. Det är viktigt att man själv tar kommandot över sin diagnos och har en palett av verktyg att ta till i sjukdomens olika faser. Det handlar bland annat om effektiva anfallsstoppande läkemedel men man bör också pröva förebyggande läkemedel för att moderera sina migränattacker och att känna till vilka läkemedel man bör vara försiktig med, som opiater, säger Ingela Nilsson Remahl, docent, överläkare och neurolog på Huvudvärkscentrum Karolinska.
”För närvarande pågår mycket intressant forskning och läkemedelsutveckling som framöver kan komma migränpatienter till gagn”
Stort forskningsbehov
Hon anser att läkarkårens migränkompetens i många fall är bristfällig och ser gärna att primärvårdens generella kompetens kring migrän ökar. Det kan leda till att fler migränpatienter får tillgång till den vård de behöver. Behovet av mer migränforskning och läkare som vill fördjupa sig inom fältet är stort. Även basal forskning som att kartlägga sambandet mellan blodkärl och hjärna behövs.
– För närvarande pågår mycket intressant forskning och läkemedelsutveckling som framöver kan komma migränpatienter till gagn. Läkemedelsutvecklingen fokuserar i huvudsak på två kategorier: läkemedel som blockerar och lindrar ett pågående migränanfall och läkemedel som förebygger och glesar ut antalet migränanfall, säger Ingela Nilsson Remahl.
Lär känna din migrän
Läkemedel som baseras på CGPR-hämmare påverkar känselnerverna i hjärnan, och kom fram efter grundläggande forskning. Utvecklingen av dessa har tagit ordentlig fart och de används idag. Studier pågår även med fokus på andra signalsubstanser som kan trigga migränanfall.
– De läkemedel som finns tillgängliga idag botar inte migrän, utan modifierar migränreflexen. Det är viktigt att varje migränpatient lär känna sina orsaker till försämring, alltså de faktorer som bidrar till att sätta igång ett migränanfall. Det kan exempelvis vara hormonellt betingat. Använd gärna en huvudvärksdagbok och utvärdera regelbundet behandlingseffekten med din läkare, säger Ingela Nilsson Remahl.