Behandlingsutvecklingen åt rätt håll
Hjärtsvikt är en folksjukdom som 200 000 till 300 000 svenskar har diagnostiserats med. Bland individer över 80 år har uppemot 10 procent av befolkningen hjärtsvikt. Många hjärtsviktspatienter lider av en låg livskvalitet, men nya behandlingsmetoder ger nytt hopp.
Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom som innebär att hjärtat inte orkar pumpa så mycket blod som kroppen behöver. Vanliga orsaker till hjärtsvikt är högt blodtryck, hjärtinfarkt, diabetes och förmaksflimmer.
– Hjärtsvikt kan bero på att hjärtmuskelns förmåga att dra ihop sig är försvagad eller att hjärtmuskeln inte kan slappna av som den ska, ibland båda dessa faktorer. Hjärtsvikt är visserligen en folksjukdom, men den är inte lika välkänd som exempelvis hjärtinfarkt, stroke eller diabetes. Jag brukar därför kalla det en dold folksjukdom, säger Michael Melin, biträdande överläkare på hjärtkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset.
”Många patienter med hjärtsvikt har en mycket låg livskvalitet”
Hemmonitorering utvecklas
Han anser att hjärtsvikt är en diagnos som bör tilldelas större forskningsanslag och mer resurser. Kännedomen om sjukdomen och dess effekter bör öka. Fler patienter behöver också få en bedömning på en specialiserad hjärtsviktsmottagning. De tre förekommande typerna av hjärtsvikt är HFrEF, HFmrEF och HFpEF.
– Många patienter med hjärtsvikt har en mycket låg livskvalitet. En orsak till nedsatt ork är bland annat järnbristanemi. Det kan avhjälpas med intravenös järntillförsel. För närvarande pågår också en intressant utveckling av hemmonitoreringsverktyg som gör det möjligt för patienten att själv kontinuerligt mäta hjärtfrekvens, blodtryck och vikt. Det ökar patientens delaktighet och möjlighet till egenvård, säger Michael Melin.
SGLT2-hämmare nytt läkemedel
SGLT2-hämmare har visat sig ha en mycket god effekt på hjärtsviktspatienter. För närvarande pågår flera kliniska prövningar. I de nya riktlinjerna för behandling av hjärtsvikt som presenterades hösten 2021 fanns SGLT2-hämmare med. Det har kommit en studie som visat effekt av SGLT2-hämmare vid HFpEF, vilket är en stor nyhet. Fram tills nu har det inte funnits någon behandling vid HFpEF.
– Även om många hjärtsviktspatienter har en lindrig form av sjukdomen så bidrar den till att försämra livskvaliteten och förkorta den förväntade livslängden. Svår hjärtsvikt är farligare än de flesta cancerformer sett till mortalitetsgraden. All forskning som kan förbättra livskvaliteten och överlevnaden för hjärtsviktspatienter är därför viktig, säger Michael Melin.
