Eskalerande brist kräver nationell strategi
På senare tid har läkemedelsbrist och restnoterade läkemedel blivit allt vanligare på landets apotek. Situationen får långtgående konsekvenser för läkare, farmaceuter och patienter. Ett digitalt kommunikationsverktyg i kombination med en nationell strategi för läkemedelsberedskap krävs för att hantera situationen.
– Problematiken med läkemedelsbrist har successivt tilltagit under de senaste åren. Bristtillstånd uppstår snabbare och berör numera fler och större läkemedelsgrupper. Problemen är inte unika för Sverige och läkemedelsbrist är heller inget nytt fenomen, men i Sverige saknas i dagsläget en plan för att lagra läkemedel, säger Mikael Hoffman, ordförande i SLS kommitté för läkemedelsfrågor och chef för stiftelsen NEPI.
Läkemedelsbristen genererar omfattande merarbete för såväl läkare som farmaceuter och självklart även en osäker situation för en relativt stor grupp patienter vars tillgång till vanliga och ibland livsviktiga läkemedel inte kan garanteras.
”Bristtillstånd uppstår snabbare och berör numera fler.”
Nationell lagerhållningsstrategi
– Vanliga och livsviktiga läkemedel måste finnas i lager. Det är bättre att ta kostnaderna för det än det merarbete och de risker som dagens situation innebär. Regeringen har nyligen redovisat en rad förslag om lagerhållning och straffavgifter baserat på en tidigare utredning, men det behövs fler åtgärder. Vi behöver en samlad nationell lagerhållningsstrategi som kan förebygga restnoteringar och nyttjas vid krissituationer, säger Mikael Hoffmann.
Han anser att läkare och farmaceuter i många fall har goda möjligheter att gemensamt justera förskrivningen utifrån aktuell restnoteringssituation, men det förutsätter smidiga kommunikationsvägar.
Digitalt kommunikationssystem
– Idag är vi dåliga på att nyttja farmaceuternas kompetens så att de i vissa bristsituationer för en specifik patient ska kunna välja alternativa tillverkare av ett läkemedel eller andra förpackningsstorlekar. När kontakt med förskrivaren behövs är det nästan omöjligt. Vi behöver alltså ett sätt för läkare och farmaceuter att enkelt kunna kommunicera digitalt när det behövs, säger Mikael Hoffman.
Läkemedelsbristen har ställt problemet med bristande dialog mellan förskrivande läkare och apotekspersonal på sin spets, men situationen har länge försvårat vardagen för yrkesgrupperna.
– Ett digitalt kommunikationsverktyg löser självklart inte hela läkemedelsbristen, men med det kan vi tillsammans på sikt lösa många men inte alla situationer. Men här och nu behöver läkaren information direkt i journalen när det är brist på ett läkemedel och vilka alternativ som finns, när vi skriver recept. För det krävs samverkan mellan Läkemedelsverket, regionerna och läkemedelstillverkarna, säger Mikael Hoffmann.
