Sverige ligger i framkant i forskning om CAR-T-cellsbehandling, en ny form av individualiserad cancerterapi. Men när det kommer till implementering av de nya behandlingarna finns en del övrigt att önska.
CAR-T är en individualiserad behandling där patientens celler tas ut ur kroppen, genmodifieras och sedan återförs. De behandlade cellerna ska då känna igen och döda cancerceller. Sverige var tidigt ut med kliniska prövningar: redan 2014 behandlades patienter i Uppsala framgångsrikt med CAR-T. Detta var Europas första studiebehandling med CAR-T. Produkten tillverkades vid Karolinskas GMP-facilitet Vecura.
Standardbehandling för vissa hematologiska sjukdomar som akut lymfatiskt leukemi och storcelligt B-cellslymfom finns i dagsläget i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Linköping, berättar Stephan Mielke, professor i hematologi och cellterapi vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Comprehensive Cancer Center på Karolinska universitetssjukhuset.
– Inom kort kommer vi att etablera en ny CAR-T-behandling mot mantelcellslymfom. Den är ny för oss i Sverige, men övriga Europa har sedan länge haft tillgång till denna behandling. Jag tycker att det är väldigt bekymmersamt att vi från att ha legat i framkant med forskningen nu halkat efter övriga Europa i behandlingsledet, säger Stephan Mielke.
”Det är väldigt bekymmersamt att vi från att ha legat i framkant med forskningen nu halkat efter övriga Europa i behandlingsledet.”
Otidsenligt regelverk
Anledningen har med de svenska regelverken för finansiering av nya läkemedel att göra.
– Vi kan inte enbart skylla på myndigheterna, men utvecklingen har sprungit ifrån regelverken. De gamla bedömningssystemen passar inte för dagens nya behandlingar. Nu handlar det om levande, individanpassade läkemedel som inte passar in standardbedömningsmallen.
Lösningen, menar Mielke, är en närmare samverkan mellan patienter, forskning, sjukvård, myndigheter, industri och alla andra som behövs att ta fram lösningar. Sveriges kompetensnätverk för CAR-T-celler, SWECARNET, satsar på just det, berättar Stephan Mielke, som innehar ordförandeposten för nätverket som nyligen fick förnyat finansieringsstöd från SWELIFE/VINNOVA.
Patienterna kan inte vänta
– Covidkrisen är ett lysande exempel på vad en nära samverkan mellan forskning, industri och myndigheter kan leda till. Här tog man fram ett vaccin på mycket kort tid, vilket blev möjligt tack vare ett nära samarbete som vittnar om att myndigheterna är öppna för dialog. Problemet är att de regulatoriska systemen är gjorda för en annan tid och en annan form av läkemedelstekniker.
Till dags dato har lite mer än hundra patienter i landet behandlats med CAR-T-celler, de flesta med stor framgång och fler indikationer är på väg.
– Jag är stolt över att vara en del av den pågående utvecklingen inom CAR-T-området, men det räcker inte med att vara stolt. I forskningen är vi snabba, men något måste förändras i implementeringen av den. För patienterna har inget alternativ, de kan inte vänta, säger Stephan Mielke.
• CAR-T-cellsterapi är en behandlingsform som används när traditionella cancerbehandlingar inte har någon effekt.
• CAR-T-cellsterapi innebär kortfattat att T-celler tas ut ur patienten och skickas till ett laboratorium. Där genmodifieras T-cellerna till aggressiva celler som, när de förs tillbaka in i kroppen, attackerar ett särskilt protein på cancercellerna.
• Än så länge har CAR-T-cellsbehandling mest varit framgångsrik för patienter med cancerformerna lymfom, akut lymfatisk, leukemi och myelom. Dessa typer av tumörer har proteiner på sin yta som CAR-T-cellerna kan angripa, utan att också angripa andra viktiga organ i kroppen. Utveckling av terapin för andra former av cancer pågår. Nyligen har en ny CAR-T-cellsprodukt blivit godkänd för användning i Sverige för mantelcellslymfom.