Metakromatisk leukodystrofi

Banbrytande genterapi räddar liv på barn med MLD

Publicerad 6 februari 2024
Text: Annika Wihlborg
Foto: Shutterstock

Barn med den sällsynta genetiska sjukdomen MLD, metakromatisk leukodystrofi, har tidigare haft en beräknad livslängd på fyra till fem år efter diagnos. Sedan drygt två år tillbaka kan barn med MLD behandlas med en banbrytande stamcellsbaserad genterapi som i studier har visat sig kunna vara såväl livräddande som botande.

MLD är en ärftlig sjukdom som kännetecknas av mutationer i genen som behövs för att tillverka enzymet arylsulfatas A. Enzymet krävs för att kroppen ska kunna bryta ner substanser som är skadliga för nervsystemet, så sjukdomen orsakar där allvarliga skador. Barn med MLD förlorar ofta först motoriska förmågor: att gå, tala och svälja. Senare påverkas synen och kognitionen. Sjukdomen är sällsynt, med en årlig förekomst på 1 till 2 per 100 000 personer.
– MLD delas in i fyra former baserat på när symtomen uppstår: seninfantil, tidig juvenil, senjuvenil och adult form. Tidig symtomdebut är kopplad till svårare sjukdom, så seninfantil form, som debuterar före 30 månaders ålder och tidig juvenil form, som debuterar mellan 30 månader och 7 år, är de två allvarligaste formerna, säger Maria Forsgren, överläkare och barnneurolog på Skånes universitetssjukhus.

”Internationella studier visar på en mycket god effekt av genterapin, både vad gäller patienternas funktion och inte minst i form av överlevnad.”

Stamcellsbaserad genterapi
Den stamcellsbaserade genterapin, som sedan sommaren 2023 erbjuds även i Sverige, innebär att patientens egna stamceller tas ut och modifieras med lentivirus, och en korrekt kopia av den gen som är muterad hos patienten tillförs. När patienten återfår de modifierade stamcellerna normaliseras produktionen av enzymet, som kan börja bryta ner de skadliga substanserna och därigenom stoppa sjukdomsutvecklingen.
– Internationella studier visar på en mycket god effekt av genterapin, både på patienternas funktion och inte minst i form av överlevnad. I nuläget finns studier med mycket goda resultat upp till 16 år efter behandlingen. Den största utmaningen just nu är att diagnostisera barnen tidigt och därigenom kunna ge behandlingen i tid, då de har lindriga eller ännu inte har hunnit utveckla några symtom. Det pågår flera pilotprojekt i Europa där man inkluderar MLD i nyföddhetsscreening, vilket är vår stora förhoppning för att kunna hitta dessa barn i tid, säger Maria Forsgren.

Inkludera i nyföddhetsscreening
– Denna behandling är i dagsläget godkänd för patienter med seninfantil och tidig juvenil MLD. För att kunna fånga upp och behandla fler patienter i tid krävs att MLD inkluderas i nyföddhetsscreeningen, säger Maria Forsgren.
Hennes förhoppning är att de genterapibehandlingar som numera erbjuds MLD-patienter även ska kunna tillämpas på andra sällsynta neuroprogressiva sjukdomar som orsakas av enzymbrist.
– Jag hoppas också att registersammanställningar ska bidra till att kartlägga vilka genetiska mutationer som orsakar ett svårare respektive mildare sjukdomsförlopp. Det förbättrar i sin tur våra möjligheter att sätta in rätt behandling i rätt tid till respektive patient, säger Maria Forsgren.

Maria Forsgren, överläkare och barnneurolog på Skånes universitetssjukhus.
Maria Forsgren, överläkare och barnneurolog på Skånes universitetssjukhus.

Annons
Annons BMS OPDIVO YERVOY VT24

Är du hälso- och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt?

Denna sida är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt. Klickar du "Ja" nedan så godkänner du att du får ta del av annonser och innehåll om läkemedel. Klickar du "Nej" så skickas du till vår karriärtidning för läkare "Framtidens Karriär - Läkare"