Nästan 1,5 miljoner svenskar beräknas ha migrän, en av Sveriges vanligaste och mest underbehandlade folksjukdomar. De senaste årens forskning har ökat kunskapen kring vad som sker i kroppen vid ett migränanfall. Fler behandlingsalternativ har utvecklats, vilket har inneburit en markant förbättrad livskvalitet för många migränpatienter.
– Uppemot var åttonde svensk har den ärftliga neurologiska folksjukdomen migrän. Mörkertalet är stort och många svenskar har sannolikt odiagnostiserad migrän. Det är viktigt att diagnostisera och behandla migrän på ett så tidigt stadium som möjligt. Kunskap och kännedom om den egna sjukdomsbilden samt en kombination av egenvård och läkemedelsbehandling kan i många fall bidra till en signifikant förbättrad livskvalitet, säger Ellen Lillvall, neurolog på Capio Neurocenter och ledamot i Svenska huvudvärkssällskapets styrelse.
Migrän kategoriseras utifrån frekvens. Individer med migränanfall färre än hälften av dagarna under en månad har episodisk migrän medan individer som har migränanfall fler än hälften av dagarna under en månad har kronisk migrän. Samsjuklighet är vanligt, många migränpatienter lider även av nedstämdhet, smärta, ångest eller sömnbesvär.
Långtgående konsekvenser
Migrän är en sjukdom som har en omfattande inverkan på såväl individens livskvalitet som på samhällsekonomin.
– Migrän är för många patienter en sjukdom som påverkar i stort sett samtliga aspekter av livet. Migränanfallen innebär för somliga individer flera dagars sängliggande och en total nedstängning av tillvaron. Sjukskrivningstalen är höga även om många väljer att gå till jobbet också i samband med migränanfall, vilket självklart påverkar deras prestationsförmåga, säger Ellen Lillvall.
”För många patienter innebär dessa nya läkemedelsbehandlingar betydligt färre migränanfall och en markant förbättrad livskvalitet.”
Öka primärvårdens kunskap
Cirka 90 procent av migränpatienterna behandlas i primärvården. Ellen Lillvall ser ett stort behov av att öka primärvårdens kunskap om migrän för att fler patienter ska kunna diagnostiseras och få tillgång till rätt behandling tidigare.
– Primärvårdsläkare behöver intressera sig mer för huvudvärk och satsa på att öka patienternas egenvårdskunskaper. Samtidigt behövs fler subakuta huvudvärksmottagningar på primärvårdsnivå. Dessutom behöver vården av migränpatienter förbättras på länssjukhusnivå så fler patienter kan fångas upp där, säger hon.
Markant förbättrad livskvalitet
De senaste årens forskning har bidragit till att öka kunskapen kring vad som sker i kroppen i samband med ett migränanfall. CGRP och PACAP är de två signalsubstanser som är av störst intresse inom migränforskningen idag.
– På senare år har nya läkemedel som blockerar signalmolekylen CGRP i hjärnan utvecklats för främst förebyggande men i vissa fall också akut behandling av migrän. Preparat som innehåller PACAP kan framöver fungera som ett alternativ för patienter som inte svarar på CGRP-baserade terapier. För många patienter innebär dessa nya läkemedelsbehandlingar betydligt färre migränanfall och en markant förbättrad livskvalitet, säger Ellen Lillvall.
Allt fler patienter med kronisk migrän behandlas även med botox, som höjer smärttröskeln i de nerver som förmedlar smärtan vid migrän, vilket i sin tur resulterar i en lindring av migränanfallen.
Digifysiska migränmottagningar
Ellen Lillvall betonar vikten av att fler migränpatienter får tillgång till de nya effektiva behandlingsalternativen och anser därför att fler läkare, utöver neurologer, bör ges möjlighet att förskriva dessa läkemedel.
– Framöver hoppas jag att fler regioner satsar på digifysiska migränmottagningar som kombinerar fysisk migränvård med digital uppföljning. Det tillvaratar vårdens resurser på bästa sätt och ger fler patienter tillgång till behandling, säger Ellen Lillvall.