Utökad behandlingsarsenal mot myelom
En omfattande läkemedelsutveckling har bidragit till att den kroniska blodcancerformen myelom ofta kan behandlas effektivt med nya terapier. Utvecklingen av bland annat immunterapier och monoklonala och bispecifika antikroppar har gjort att många myelompatienter lever längre.
– Behandlingsarsenalen för myelom har på senare år utökats. Det gäller inte minst tillkomsten av monoklonala antikroppar riktade mot CD38. Dessa ingår numera i första linjens behandling för de flesta patienter. Många av de nya läkemedlen är mycket potenta, vilket även innebär en ökad risk för kraftiga biverkningar, säger Florentin Späth, överläkare i hematologi vid Umeå universitetssjukhus och forskare vid Umeå universitet med särskilt fokus på att öka förståelsen varför vissa individer utvecklar blodcancer.
De bispecifika antikropparna har inneburit en markant förbättrad prognos för många myelompatienter som tidigare genomgått upprepad behandling. Efter flera återfall har denna patientgrupp en chans till en ny och effektiv behandlingslinje.
– Myelombehandling är kostsamt, vilket ställer höga krav på selekteringen av patienter för olika typer av behandling. Myelomfältet är samtidigt föränderligt, vilket innebär ett ökat behov av att lära oss mer om hur olika behandlingsalternativ kan kombineras på ett optimalt sätt för varje specifik patient, säger Florentin Späth.
”De bispecifika antikropparna har inneburit en markant förbättrad prognos för många myelompatienter.”
Fler kombinationsmöjligheter
Under de kommande fem till tio åren ser han goda förutsättningar för att behandlingsarsenalen för myelompatienter ytterligare utökas med nya terapier som kanske kan vara ännu mer effektiva och potenta. Fler läkemedel innebär i sin tur fler kombinationsmöjligheter och förbättrade förutsättningar för en individualiserad myelomvård. Det är standard att yngre myelompatienter får en kombination av fyra olika läkemedel, framöver kanske fler olika läkemedel kommer att kombineras.
– Jag utesluter inte att en bot mot myelom kan utvecklas på sikt, men det är inte sannolikt att vi får se en bot under de närmaste fem åren, även om jag självklart hoppas det för patienternas skull, säger Florentin Späth.
Identifierar tidiga tecken på sjukdom
Hans forskarteam fokuserar på translationell forskning. Med hjälp av högkvalitativa biobanker syftar forskningen till att öka förståelsen för hur myelom utvecklas. Ett särskilt fokus ligger på varför vissa individer med så kallade hematologiska prekursortillstånd insjuknar i blodcancer, medan andra förblir stabila i årtionden.
– Dagens kliniska verktyg har begränsad förmåga att förutsäga vilka som faktiskt löper risk att utveckla myelom, vilket gör att somliga patienter följs upp i onödan medan andra inte erbjuds behandling i rätt tid. Vårt mål är att identifiera tidiga tecken på sjukdomsprogression, avslutar Florentin Späth.
