Läkemedelsbrist och beredskap på agendan 2024
Läkemedelsverkets främsta fokusfråga under 2024 är att säkra läkemedelstillgången genom att förebygga och hantera läkemedelsbrist. Beredskapsfrågor är ytterligare ett fokusområde, där Läkemedelsverket, i samarbete med bland annat Socialstyrelsen, strävar efter att läkemedelsproduktion, kliniska studier och godkännande av nya läkemedel ska kunna fortgå, även i tider av kris eller krig.
Beredskapsfrågan kommer fortsatt att vara viktig. Läkemedelsverket har bland annat genomlyst den nordiska produktionskapaciteten av läkemedel och konstaterat att de nordiska länderna har möjlighet att själva producera de läkemedel som är mest efterfrågade vid kris- och krigssituationer. Omvärldsfaktorer som höga energipriser, inflation och krig har en omfattande påverkan på värdekedjan för läkemedel. Läkemedelsverket prognostiserar därför att den hotande bristen på specifika läkemedel sannolikt kommer att fortgå även under 2024.
Förebygga och lindra bristen
– Vi sammankallar ett aktörsgemensamt dialogforum där andra myndigheter, hälso- och sjukvården, industrin och apotek samverkar för att förebygga och lindra bristsituationen genom att exempelvis begränsa förskrivningsrätten och begränsa hur mycket av ett specifikt läkemedel patienter får hämta ut på apotek, säger Björn Eriksson, som är kardiolog och tidigare har varit landstings- och regiondirektör i Region Jämtland-Härjedalen samt förvaltningschef på Skånes universitetssjukhus. Sedan 2021 är han generaldirektör för Läkemedelsverket.
I juli 2023 infördes möjligheten för Läkemedelsverket att ta ut en sanktionsavgift från företag som restanmäler läkemedel sent. Enligt Björn Eriksson har effekten av sanktionsavgifterna hittills varit god. Läkemedelsverket får numera in fler restanmälningar på ett tidigare stadium och kan därmed tidigare förutse när ett läkemedel håller på att ta slut.
”Det vore fantastiskt om stora patientgrupper framöver kan få tillgång till kostnadseffektiva läkemedel.”
Europeiskt samarbete
Björn Eriksson är förutom generaldirektör för Läkemedelsverket ny ordförande för HMA, Heads of Medicines Agencies, som samlar generaldirektörerna för de europeiska läkemedelsmyndigheterna.
– De europeiska läkemedelsmyndigheterna har ett tätt samarbete, vilket är en förutsättning för att stimulera europeisk klinisk forskning och för den gemensamma europeiska godkännandeprocessen för nya läkemedel. Högst upp på agendan på europeisk nivå står för närvarande rest- och bristsituationen, antibiotikaresistens samt förutsättningar för gemensamma kliniska prövningar. Självklart diskuteras även beredskapsfrågan, säger Björn Eriksson.
Bättre läkemedelsutveckling
EU-kommissionen har föreslagit en ny europeisk läkemedelslagstiftning som kommer att ha långtgående inverkan på den svenska läkemedelsutvecklingen framöver.
– Den nya lagstiftningen syftar till att ge alla patienter i EU samma tillgång till läkemedel samt att nya läkemedel ska bli tillgängliga i samtliga EU-länder samtidigt. Lagförslaget ska även förbättra tillgången till effektiva läkemedel till överkomliga priser och stimulera läkemedelsrelaterad forskning och utveckling vid europeiska lärosäten. Sammantaget medför den nya läkemedelslagstiftningen förbättrade förutsättningar för europeisk läkemedelsutveckling, säger han.
Nya läkemedel kommande åren
Björn Eriksson har stora förhoppningar på de kommande årens läkemedelsutveckling.
– Vi har på senare år sett en fantastisk utveckling vad gäller onkologiska läkemedel. Min förhoppning är att de framstegen ska sprida sig även till större sjukdomsgrupper. På senare tid har nya läkemedel för behandling av övervikt godkänts. Det vore fantastiskt om stora patientgrupper framöver kan få tillgång till kostnadseffektiva läkemedel för behandling av exempelvis högt blodtryck och höga blodfetter, avslutar Björn Eriksson.
