Banbrytande studier kan ge fler långtidsöverlevare med ALL

Akut lymfatisk leukemi, ALL, är en form av blodcancer, en sällsynt diagnos som är vanligare hos barn än hos vuxna. Banbrytande studier visar på signifikant förbättrade behandlingsresultat när en bispecifik antikropp inkluderas i primärbehandlingen av Philadelphia-negativ B-ALL. Behandlingen av ALL befinner sig i en händelserik fas.

Akut lymfatisk leukemi består av flera olika undergrupper och kategoriseras utifrån cancercellernas egenskaper och genetiska förändringar. Bland vuxna med ALL ligger treårsöverlevnaden på 50 procent medan mer än 90 procent av de barn som diagnostiseras med ALL överlever.
– I Sverige diagnostiseras ett femtiotal personer per år med ALL. Nordiska och europeiska samarbeten är betydelsefulla för att föra behandlingsutvecklingen framåt för den här typen av sällsynta diagnoser, säger Helene Hallböök, överläkare och docent på sektionen för hematologi vid Akademiska sjukhuset.
ALL delas in i undertyperna T-ALL och B-ALL, som i sin tur delas in i undergrupperna Philadelphia-positiv respektive Philadelphia-negativ. Vid ALL ges en kombination av olika läkemedel. Till exempel cytostatika enligt olika omfattande protokoll. Behandlingen ges regelbundet under lång tid, ofta flera år. För patienter upp till 45 års ålder med Philadelphia-negativ B-ALL och T-ALL finns ett gemensamt behandlingsprotokoll i Sverige och delar av Europa.

Fler tyrosinkinasinhibitorer
– En viktig utveckling på senare år är att vi har fått tillgång till fler tyrosinkinasinhibitorer för behandling av Philadelphia-positiv ALL och att vi har kunnat kombinera dem med kemoterapi på ett bättre sätt. För patienter med Philadelphia-negativ ALL har vi i stället bättre kunnat nyttja befintliga terapier. Samtidigt har diagnostiken effektiviserats, vilket har underlättat underkategoriseringen av patienterna. Det ger i sin tur bättre förutsättningar för skräddarsydd behandling, säger Helene Hallböök.
– Många av dessa patienter genomgår även stamcellstransplantation. På senare år har vi sett en successiv förbättring av behandlingsresultaten för samtliga ALL-patienter upp till 60– 70-årsåldern. Betydligt färre förbättringar har setts hos patienter som överskrider det åldersspannet, säger Helene Hallböök.

”Nordiska och europeiska samarbeten är betydelsefulla för att föra behandlingsutvecklingen framåt för den här typen av sällsynta diagnoser.”

Bispecifika antikroppar
Två banbrytande läkemedelsstudier som presenterades 2024 utgör viktiga genombrott i behandlingen av Philadelphia-negativ B-ALL och kommer sannolikt att ha omfattande inverkan på de framtida behandlingarna. De nya terapierna kan öka andelen patienter som blir långtidsöverlevare och även andelen patienter som blir långtidsöverlevare utan att behöva genomgå en stamcellstransplantation.
– Min förhoppning är självklart att vi får tillgång till de nya läkemedlen som baseras på bispecifika antikroppar i primärterapin, inte minst med tanke på att det finns mycket lovande behandlingsdata. På lite längre sikt kan sannolikt även patienter med Philadelphia-positiv B-ALL ta del av de nya terapierna. Utvecklingen inom CAR-T, som främst används för att behandla B-ALL, är också spännande. Jag hoppas även att framtida forskning kan resultera i några tillägg till behandlingen av T-ALL. Det är den mest sällsynta formen av ALL och de medicinska behoven är stora, inte minst för något äldre patienter, säger Helene Hallböök.