För att få fler läkare att ägna sig åt forskning bör forskningsverksamhet värderas högre i sjukvården, såväl verksamhetsmässigt som meritmässigt. Fler läkartjänster med dedikerad tid och resurser för forskning parallellt med det kliniska arbetet behövs både i sjukhusvård och primärvård.
Det är viktigt att många fler patienter får tillgång till nya läkemedel tidigare, som till exempel att erbjudas delta i kliniska prövningar. Detta ger också större kunskap i vården att delta i införande och utvärdering av nya terapier. Det gäller att ha utvecklade forskningssamarbeten mellan olika sjukhus och primärvård, att öka meritvärdet för att göra kliniska prövningar och att införa fler forskningstjänster med avsatt tid för forskning inom tjänsten, säger Karin Båtelson, ordförande i Läkarförbundets Råd för läkemedel och medicinteknik.
Finansieringen bör lösas centralt
En utmaning är att nya läkemedel ofta är kostsamma, och specifika patientgrupper kan vara en stor belastning på en enskild region beroende på var i landet de bor.
– Nyutvecklade läkemedel är ofta dyra och medför en stor kostnad för regionerna. Man behöver därför lösa finansieringsfrågan centralt, till exempel genom att regionerna har en gemensam pott med pengar som respektive region kan söka ur när de behöver ekonomiskt tillskott för läkemedel. Ett annat alternativ är att staten går in med finansiering. En gemensam pott kan ge större jämlikhet så att alla patienter får samma möjlighet till den senaste läkemedelsbehandlingen oavsett var de bor, och att enskilda landsting inte ekonomiskt ska gå på knäna för att en viss patientgrupp bor just inom deras gränser, säger Karin Båtelson.
”En gemensam pott kan ge större jämlikhet så att alla patienter får samma möjlighet till den senaste läkemedelsbehandlingen”
Större plats för forskningen
En faktor som i mångt och mycket avgör tillgången till nyutvecklade läkemedel är, enligt Karin Båtelson, vilken tyngd forskningsverksamheten har i förhållande till sjukvårdsproduktionen. Forskning och kliniska prövningar måste få större verksamhetsmässig tyngd i förhållande till sjukvårdsproduktionen.
– Många sjukvårdsverksamheter är underbudgeterade och underbemannade. I takt med att vårdköerna växer eller budgeten stramas åt väljer verksamheterna att prioritera produktionen. För att åtgärda det krävs dels tillräcklig bemanning så att det verkligen räcker till för både sjukvård, handledning och forskning parallellt med varandra, dels att det finns attraktiva forskartjänster som läkare kan söka. Kliniska prövningar genererar idag inte heller samma meritvärde som sjukvårdsproduktion eller annan forskning, säger hon.
Forskning är en investering
– Självklart kostar forskningsverksamhet pengar, men det ska istället ses som en investering genom att man arbetar bort gamla ineffektiva metoder och ger patienterna tillgång till de senaste behandlingsalternativen. Det är mycket viktigt att chefer själva har kunskap om värdet av forskning i sjukvården och att man på politisk nivå i längre perspektiv ser vinsterna av en bättre, kanske botande terapi, avslutar Karin Båtelson.