Vetenskapen bakom precisionsmedicin finns

– nu gäller det att implementera tillsammans

Den pågående utvecklingen med allt mer skräddarsydda behandlingar och diagnostik leder till att allt fler människor kan botas eller leva längre. Detta kallas för precisionsmedicin, och utgår ifrån att varje människa är unik och utreds, behandlas och följs upp därefter. Nu måste det implementeras på ett jämlikt sätt i Sverige.

– Utvecklingen inom lungcancerområdet är ett strålande exempel på hur långt vi har kommit, säger Karin Heby Henricson, medicinsk rådgivare på Roche.
Från att lungcancer tidigare inbegrep ett fåtal morfologiska diagnoser som alla behandlades mer eller mindre lika med cytostatika, har utvecklingen lett till att vi kan identifiera fler och fler genetiska förändringar, och därmed flera olika subtyper av sjukdomen. Tack vare molekylär diagnostik kan vi få mer information om varje patients sjukdom och anpassa behandlingen. Vi börjar på riktigt ha både precisionsdiagnostik och precisionsbehandling.
– Bred genomisk profilering har blivit en allt viktigare del av den molekylärdiagnostiska portföljen. Idag har vi en hel palett av diagnostiska metoder, såväl laboratorietest som algoritmer som stöd för att ställa diagnos och individanpassa vården efter varje patient, säger Ulrika Giers, försäljningsdirektör på Roche Diagnostics.
Forskningen går glädjande nog snabbt på många håll, inte bara inom lungcancer. Exempelvis inom malignt melanom och aggressiv bröstcancer ger utvecklingen stort hopp.
– Den här förändringen är på gång inom många andra cancertyper vilket för med sig att vi inte längre kommer att se patienterna som till exempel bröst- eller lungcancerpatienter, utan som individer med en unik cancer som bör behandlas därefter, säger Karin Heby Henricson.

Samverkan krävs
Sverige vill vara ett föregångsland för införande av precisionsmedicin, men för att gå från ord till handling krävs samverkan mellan olika hälso- och sjukvårdsaktörer.
– Utvecklingen av nya, innovativa läkemedel, diagnostik, medicinsk informatik och implementation i klinisk rutinsjukvård fordrar nära samarbete mellan forskare, läkare, industri och patienter, säger Daniel Ågren, som jobbar med precisionsmedicin på Roche.
Även i införandet behöver olika aktörer sammanföra sin kompetens. Ett konkret exempel är det samarbetsprojekt där Nollvision cancer och Genomic Medicine Sweden tillsammans med Bayer och Roche i Sverige ordnar aktiviteter för att öka förståelsen för precisionsmedicin bland patient- och närståendeföreträdare knutna till regionala cancercentrum.
– Partnerskap behövs mellan både vårdgivare, akademi, myndigheter och näringsliv, för att precisionsmedicin på sikt ska kunna implementeras jämlikt i sjukvården över hela landet, fastslår Ulrika Giers.