Biologiska läkemedel förbättrar livskvaliteten
Astma är en folksjukdom som drabbar cirka 10 procent av befolkningen. Astma beror på att luftrören är kroniskt inflammerade, vilket innebär att de är extra känsliga. Ytterligare en folksjukdom som berör luftrören är KOL, som uppskattningsvis mellan 400 000 och 700 000 svenskar har.
– Individuellt anpassad behandling ökar bland såväl astma- som KOL-patienter. En ny generation biologiska läkemedel har medfört en avsevärt förbättrad livskvalitet, inte minst för patienter med svår astma. Just patienter med svårbehandlad astma har numera betydligt fler behandlingsalternativ att välja mellan, säger Leif Bjermer, seniorprofessor i lungmedicin och allergologi vid Lunds universitet.
På senare år har även fler icke farmakologiska behandlingsmetoder tillkommit, däribland endoskopisk bronkiell termoplastik, som är en form av koagulationsbehandling som genomförs med bronkoskop via kateter. Ytterligare en framgångsrik icke farmakologisk behandling är TLA-behandling (temperaturreglerat laminärt luftflöde), vilket innebär att astmapatienter sover i en hyperfiltrerad allergenfri zon.
”Det är viktigt att förebygga kroniska skador hos patienter med moderat astma.”
Framställningskostnader minskar
– De biologiska läkemedel som finns att tillgå i dagsläget blockerar specifika cytokiner eller receptorer. Av kostnadsskäl begränsas patienter som egentligen är i behov av flera läkemedel i dagsläget ofta till ett alternativ. Under de kommande åren kommer framställningskostnaderna förmodligen att minska, och man kan då ordinera flera olika biologiska läkemedel till en och samma patient. Somliga patienter upplever en dramatiskt förbättrad livskvalitet av dessa preparat eftersom de behandlar den inflammatoriska grundorsaken till astman, säger Leif Bjermer.
Astmapatienter med relativt lindriga besvär som förblir obehandlade riskerar att på mellan 15 och 20 års sikt utveckla en allvarligare sjukdom. Den kumulativa belastningen av dåligt kontrollerad astma är med andra ord hög.
– Det är viktigt att förebygga kroniska skador hos patienter med moderat astma som kan generera negativa hälsoeffekter och samhällsekonomiska effekter på sikt. Mycket forskningsfokus ligger därför på sjukdomsmodifierande behandling som går ut på att identifiera de mekanismer som på sikt kan resultera i en allvarligare sjukdomsbild, säger Leif Bjermer.
Ökad samverkan
– Inom astmaforskningen finns numera ett allt tydligare fokus på att astma inte enbart är en luftvägssjukdom eller en lungsjukdom. Länken mellan de övre och nedre luftvägarna är tydlig och samtliga luftvägar behöver betraktas utifrån ett helhetsperspektiv för bästa möjliga behandlingsresultat. Samverkan mellan öron-näsa-halsspecialister och lungspecialister har därför ökat på senare år. Och det är inte en dag för tidigt, säger Leif Bjermer.
