Riktade behandlingar mot svår astma
Merparten av patienterna med astma behandlas med en kombination av kortison och luftrörsvidgande läkemedel, men cirka 5 procent av astmatikerna har svåra besvär som ofta kräver mer avancerad behandling. Karakteristiskt för svår astma är återkommande exacerbationer och dagliga besvär.
För människor med svår astma skedde ett stort genombrott 2016, då nya biologiska läkemedel introducerades.
– Astma kan delas in i olika typer: förutom förenklad indelning i icke-allergisk astma och allergisk astma ligger nu mycket fokus på fenotypisering av patienter i eosinofil-driven så kallad typ 2- och non typ 2-astma. Karakteristiskt för svår astma är återkommande exacerbationer och dagliga besvär. De har ofta ett behov av hög dos inhalationskortison, i vissa fall i kombination med peroralt kortison för att hålla symtomen under kontroll, säger Teet Pullerits, överläkare på Allergimottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
”De svårast sjuka astmapatienterna är ofta i behov av specifik och riktad behandling.”
Motverkar inflammationen
Forskningen och utvecklingen inom astma äger rum på såväl diagnostik- som behandlingssidan. Fenotypiseringen av patienterna har förbättrats, vilket innebär att fler patienter kan diagnostiseras med rätt typ av astma redan på ett tidigt stadium.
– De svårast sjuka är ofta i behov av specifik och riktad behandling. För patienter med svår allergisk astma har ett biologiskt läkemedel funnits en längre tid. 2016 introducerades de första biologiska läkemedlen även för patienter med eosinofil astma. Dessa läkemedel motverkar de mekanismer som driver inflammationen, och innehåller monoklonala antikroppar mot de cytokiner som spelar en avgörande roll vid astmatisk inflammation, säger Teet Pullerits.
Minskar perorala steroider
En positiv effekt av de biologiska läkemedlen för patienter med svår astma är att de kan minska behovet av eller helt utesluta perorala kortikosteroider, som ofta ingår i behandlingen för dessa patienter. Perorala steroider leder både till en del biverkningar och ökar morbiditeten hos astmapatienter. Förutsättningarna att helt fasa ut dessa läkemedel på sikt bedöms dock som goda.
– För non typ 2-astmatiker har utvecklingen dessvärre inte gjort lika stora framsteg. Man har testat biologiska läkemedel även på denna patientgrupp, men utan större framgång. Nu utvärderas i stället andra typer av läkemedelsbehandlingar för dessa patienter, säger Teet Pullerits.
