Ny forskning ger hopp till patienter med svår astma

Cirka tio procent av befolkningen är diagnostiserad med folksjukdomen astma. Drygt 4 procent av dem har svår astma. Det senaste decenniet har behandlingsarsenalen för svår astma breddats, främst i form av biologiska läkemedel. Läkemedlen bidrar till en kraftig förbättring som medför en stärkt livskvalitet för många patienter.

– Svår astma karakteriseras ofta av återkommande exacerbationer med försämrad lungfunktion och irreversibla luftvägsobstruktioner, trots hög dos inhalationssteroider samt tilläggsbehandling. Svår astma påverkar ofta i stort sett samtliga aspekter av vardagen, säger Christer Janson, professor i lungmedicin vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhusets Lung- och allergimottagning.
Orsakerna bakom svår astma är ännu inte helt kartlagda. Hos barn och unga utlöses sjukdomen ofta av en bakomliggande allergi. Passiv rökning, övervikt och exponering för substanser som irriterar luftrören har pekats ut som möjliga orsaker till svår astma, men sambanden är inte helt tydliggjorda.

”Sedan 2015 har utvecklingen av biologiska läkemedel för behandling av svår astma accelererat.”

Biologiska behandlingar har ökat
– 2005 kom de första biologiska läkemedlen för patienter med svår astma. De blockerar effektivt specifika inflammationsdrivande molekyler och bidrar till att sjukdomen blir kraftig förbättrad. Sedan 2015 har utvecklingen av biologiska läkemedel för behandling av svår astma accelererat. När vi lyckas matcha rätt patient med rätt behandling kan det innebära att patienten, trots sin sjukdom, kan leva ett i stort sett normalt liv, säger Christer Janson.
Antalet biologiska behandlingar har ökat på senare år, vilket svarar upp till de medicinska behoven hos olika subgrupper. Men för patienter med exempelvis T2-låg astma saknas i dagsläget effektiv biologisk behandling. Christer Janson hoppas att biologiska behandlingsalternativ utvecklas även till denna patientgrupp framöver.
– Min förhoppning är att den forskning som bedrivs i dagsläget kommer att göra oss ännu bättre på att blockera olika delar av det inflammatoriska tillstånd som orsakar svår astma. Jag hoppas också att prisnivån på de biologiska behandlingsalternativen sjunker så fler patienter med svår astma kan erbjudas denna typ av behandling. Ytterligare en förhoppning är att vi på sikt ska kunna erbjuda fler patienter med svår astma tidig behandling innan inflammationen i andningsvägarna blir kronisk och irreversibel ärrbildning uppstår, säger han.

Forskning med fokus på biomarkörer
Många patienter med svår astma är multisjuka och upplever ofta påverkan på de övre luftvägarna, näsan, bihålorna eller huden. Hos äldre patienter är prevalensen av diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar relativt hög.
– Jag hoppas att framtida forskning kan bidra till ökad kunskap om sambanden mellan svår astma och andra vanligt förekommande sjukdomar. Min forskargrupp arbetar även med att identifiera biomarkörer som kan användas för att styra och rikta behandlingen och prediktera vilken behandling som potentiellt gör störst nytta för en specifik patient. Vi behöver fler biomarkörer för att kunna följa våra patienter över tid och individanpassa behandlingen på ett mer effektivt sätt, säger Christer Janson.