Rätt åtgärder minskar andelen med okontrollerad astma

Cirka tio procent av befolkningen lever med folksjukdomen astma. Cirka fem procent av dem har svår astma. För många patienter med svår astma har biologiska läkemedel resulterat i en markant förbättrad livskvalitet. Svensk forskning visar också att en förbättrad grundläggande astmabehandling kan minska andelen patienter med okontrollerad astma.

Svår astma innebär att sjukdomsbilden inte förbättras, trots en hög dos inhalationssteroider. En svår form av astma karakteriseras ofta av återkommande exacerbationer med försämrad lungfunktion och irreversibla luftvägsobstruktioner. Detta gäller trots höga doser inhalationssteroider och medför en omfattande påverkan på livskvaliteten.
– Tidig intervention är avgörande för att förebygga okontrollerad astma, exacerbationer och permanent lungfunktionspåverkan. Regelbundna uppföljningsbesök och lungfunktionstester är ytterligare en viktig pusselbit i behandlingen av astma. Det kan bidra till ökad följsamhet till ordinerad behandling och att fler patienter lär sig korrekt inhaleringsteknik, säger Caroline Stridsman, läkarchef på Lung- och allergisektionen i Region Norrbotten, registerhållare för Luftvägsregistret och docent i lungmedicinsk forskning vid Umeå universitet.

”En slutsats av studien är vikten av att öka doseringen av grundläggande inhalationsbehandling.”

Vanligt med okontrollerad astma
Okontrollerad astma förekommer i samtliga behandlingssteg och innebär att patienten trots behandling fortfarande har astmasymtom. Enligt Luftvägsregistret förekommer okontrollerad astma hos cirka 35 procent av patienterna i primärvården, medan motsvarande siffra i specialistvården är 30 procent. Bland astmapatienter som befinner sig på behandlingssteg ett till tre rapporterade 55 procent okontrollerad astma. Bland patienter med svår astma var siffran 64 procent.
– Resultatet visar att okontrollerad astma är vanligt även bland de med en lindrigare sjukdom, vilket antyder att det finns patienter i de lägre behandlingsstegen som är underbehandlade. Genom att öka dosen inhalationssteroider skulle många av dessa patienter kunna uppnå en kontrollerad astma. En slutsats av studien är vikten av att öka doseringen av grundläggande inhalationsbehandling och identifiera om det finns andra orsaker som driver symtombilden, innan det kan bli aktuellt att inleda biologisk behandling, säger Caroline Stridsman.

Astma/KOL-mottagningar
I en annan studie jämfördes primärvårdsenheter med certifierade astma/KOL-mottagningar med vårdcentraler som saknar den typen av mottagning. Vårdcentraler med certifierade astma/KOL-mottagningar var mer följsamma till behandlingsrekommendationer. Detta gällde läkemedelsbehandling och andra åtgärder som lungfunktionsmätningar och användning av symtomformulär. Patienter som hade besökt en astma/KOL-mottagning fick också en bättre sjukdomskontroll över tid, än de övriga patienterna.
Det är viktigt att följa upp patientens följsamhet till den redan ordinerade dosen av inhalationssteroider innan man bestämmer sig för att öka dosen. I en av Caroline Stridsmans studier var endast 50 procent av patienterna följsamma till den redan ordinerade dosen, före upptrappning initierades.
– Svensk sjukvård har fina riktlinjer för behandling av astma men för att nå resultat så gäller det att dessa riktlinjer verkligen följs och att regelbundna symtom- och behandlingskontroller utförs, säger hon.

Tilltro till biologiska läkemedel
Caroline Stridsman har stark tilltro till den fortsatta utvecklingen av biologiska läkemedel för patienter med svår astma och forskningen som kartlägger olika fenotyper. Kartläggningen underlättar den individanpassade astmabehandlingen.
– Oavsett vilken vårdnivå en astmapatient befinner sig på ska de behandlas och följas upp enligt behandlingsrekommendationerna. Det är också av största vikt att primärvårdspatienter med symtom som kan indikera svår astma remitteras till specialistvården för utredning och eventuell initiering av biologisk behandling. Denna behandling leder ofta till förbättrad lungfunktion, ökad astmakontroll och förbättrad livskvalitet. Många patienter med astma har en okontrollerad sjukdom, men bara ett fåtal av dessa har svår astma. Här finns ett detektivarbete att utföra redan på primärvårdsnivå, säger Caroline Stridsman.