Biologiska läkemedel mot svår astma revolutionerar

Astma är en folksjukdom som kännetecknas av kronisk luftrörsinflammation och som de flesta patienter kan kontrollera med hjälp av inhalationssteroider och luftrörsvidgande. De drygt 5 procent med svår astma behöver en omfattande medicinering med bland annat kortisontabletter. Men sedan ett par år tillbaka finns biologiska läkemedel som för många patienter förbättrat livskvaliteten markant.

– Cirka 10 procent av befolkningen har astma i någon form. Sjukdomen är heterogen med flera subgrupper, så kallade astmafenotyper, som allergisk kontra icke-allergisk astma, samt olika svårighetsgrader som lindrig och svår astma. Drygt 5 procent av patienterna diagnostiseras med svår astma, vilken karakteriseras av att den är okontrollerad, trots hög medicinering, alternativt att de är beroende av en mycket hög medicinering för att hålla symtomen i schack. Dessa patienter bör utredas och hållas under uppsikt av en specialist, säger Nikolaos Lazarinis, överläkare i lung- och allergisjukdomar och sektionschef vid Karolinska universitetssjukhuset.

”Många vittnar om att de biologiska läkemedlen har haft en avgörande påverkan på deras livskvalitet.”

Omfattande läkemedelsbehandling
Allergisk astma är vanligast bland barn, medan icke-allergisk astma vanligen debuterar högre upp i åldrarna. Patienter som diagnostiseras som vuxna har ofta en något svårare form av astma. En ytterligare subgrupp är patienter med eosinofil astma, där man noterar ett förhöjt antal eosinofila vita blodkroppar i blodet och i lungorna som orsakar inflammationen i luftrören. Även ansträngningsutlöst och obesitasrelaterad astma förekommer.
– För patienter med lindrig astma är det i allmänhet fullt tillräckligt att behandlas med inhalationssteroider i kombination med luftrörsvidgande preparat. Patienter med svår astma behandlas med en hög dos av inhalationssteroider, ett eller två luftrörsvidgande preparat samt oral behandling. Dessa patienter får ofta skov som behandlas med inflammationsdämpande oralt kortison, säger Nikolaos Lazarinis.

Bromsar inflammationsutvecklingen
Ett viktigt genombrott för patienter med svår astma ägde rum när de första biologiska behandlingarna för eosinofil astma godkändes 2017. Sedan dess har ytterligare fyra biologiska läkemedel godkänts. Dessa läkemedel blockerar vissa nyckelmolekyler och substanser som driver inflammationen vid eosinofil astma, vilket släcker inflammationen.
– Astmapatienter med höga eosinofilhalter i blodet har hittills haft störst nytta av de biologiska behandlingarna. Många vittnar om att de biologiska läkemedlen har haft en avgörande påverkan på deras livskvalitet. Det är också mycket bra att dessa patienter slipper långvariga kortisonkurer som kan ha negativa biverkningar och på sikt kan leda till att patienten utvecklar andra sjukdomar som diabetes och benskörhet, säger Nikolaos Lazarinis.

Biologiska långtidsverkande
Biologiska läkemedel är även fortsättningsvis ett dominerande forskningsfält inom astmabehandling. I dagsläget får patienter sin behandling med biologiska läkemedel med intervaller på mellan två och åtta veckor. Framöver hoppas Nikolaos Lazarinis få se fler mer långtidsverkande biologiska behandlingar som behöver injiceras endast en eller ett par gånger per år.
– Ytterligare en förhoppning är självklart att de biologiska behandlingsalternativen på sikt görs tillgängliga för fler patienter med olika former av svår astma. Forskning pågår även med fokus på hemmonitorering, där patienten kunde monitorera sig själv med en hemspirometer och följa upp resultaten via videobesök hos läkaren, avslutar han.