Framsteg för precisionsmedicin
Sveriges har goda förutsättningar att bli ledande inom precisionsmedicin. Sedan 2020 har medvetenheten om precisionsmedicin utvecklats positivt. Samtidigt kvarstår utmaningar som bristande samverkan och tillgången till hälsodata.
Förväntningarna på en framgångsrik precisionsmedicinsk implementering har ökat sedan 2020. Det visar en uppföljningsrapport till den precisionsmedicinrapport som Nollvision cancer och Lif presenterade 2021 om status i arbetet med att implementera precisionsmedicin i Sverige. Rapporten visar att det har skett en positiv utveckling sedan 2020, men en rad hinder kvarstår.
– En positiv utveckling är att precisionsmedicinska centra har etablerats i ett antal regioner och fler är på gång, samt att genomsekvensering har implementerats i hälso- och sjukvården, säger Frida Lundmark sakkunnig inom precisionsmedicin på Lif.
”Regionerna måste samverka och dela resurser för att påskynda utvecklingen.”
Tillgången till hälsodata
Rapporten identifierar fyra orsaker som hindrar effektiv implementering av precisionsmedicin: produktionsbaserad ersättning i sjukvården, glapp mellan akademi och sjukvård, komplex och fragmenterad it-infrastruktur samt sjukvårdssystemets komplexitet.
– En av de största utmaningarna är tillgången till hälsodata. För att precisionsmedicin ska kunna användas fullt ut i hälso- och sjukvården, är det nödvändigt att underlätta för sekundäranvändning av den data som samlas in från patienter, för behandling och för forskning och utveckling. Laghinder och avsaknad av digital infrastruktur bidrar till problematiken, säger Frida Lundmark.
Gensekvensering otillräcklig
För närvarande pågår dock en rad initiativ för att underlätta sekundäranvändning av hälsodata, bland annat en utredning om de juridiska förutsättningarna.
Den genetiska testningen har ökat men är fortfarande otillräcklig.
– Potentialen i gensekvensering nyttjas inte fullt ut för alla patienter som kunde ha nytta av det, säger Frida Lundmark.
Flera utmaningar hänförs till långsiktig och strategisk samverkan mellan universitet, regioner, myndigheter, läkemedelsindustrin och patientföreträdare.
– Regionerna måste samverka och dela resurser för att påskynda utvecklingen. Regeringen måste aktivt driva implementering av precisionsmedicin genom en långsiktig strategiutveckling, avslutar hon.
