Varje år drabbas cirka 10 000 män i Sverige av prostatacancer. Förbättrad diagnostisering och behandling har förlängt överlevnaden för patienter med spridd prostatacancer. På senare år har dessutom flera nya behandlingsalternativ tillkommit.
– En myt är att prostatacancer ger symptom, eftersom 70 procent av de patienter som diagnostiseras inte uppvisar några symptom alls. Därför är en strukturerad testning av män även utan symptom avgörande för tidig diagnostik. Om dagens oorganiserade PSA-testning ersätts med ett strukturerat nationellt screeningprogram så kan det innebära en avsevärt minskad dödlighet i prostatacancer, säger Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet och överläkare på Capio S:t Görans sjukhus Prostatacancercentrum.
Intressanta läkemedelskandidater
Enligt Henrik Grönberg befinner sig för närvarande mellan fem och sju intressanta läkemedelskandidater under utveckling. Ett par av dem kommer sannolikt att spela en viktig roll i framtidens behandlingsarsenal.
– De läkemedel som utvecklas nu kan delas in i tre kategorier: radioaktiva isotoper, riktade läkemedel som PARP-hämmare och en vidareutveckling av läkemedel som på olika sätt blockerar testosteronets effekter i kroppen. Utmaningen för oss i sjukvården, inte minst i takt med ökande läkemedelskostnader, är att välja rätt läkemedel till rätt patient, säger Henrik Grönberg.
”Utmaningen för oss i sjukvården, inte minst i takt med ökande läkemedelskostnader, är att välja rätt läkemedel till rätt patient.”
Genanalys individualiserar
Han ansvarar för den internationella studien Probio, där man extraherar DNA-bitar från cancertumörer i ett blodprov för genanalys. Ambitionen är att hjälpa läkare att avgöra vilken behandlingsform en patient med spridd prostatacancer med högst sannolikhet svarar på.
– Tillförlitliga verktyg för att välja rätt läkemedel till rätt patient blir allt viktigare i takt med att antalet prostatacancerläkemedel ökar. Det ökar överlevnaden hos patienter med spridd prostatacancer och minimerar dessutom onödiga biverkningar. Min vision är att den genanalys som utvecklas inom ramen för Probio på fem till tio års sikt har implementerats i svensk sjukvård, säger Henrik Grönberg.
Cirkulerande tumör-DNA
På Karolinska Institutet har man även utvecklat en metod för att mäta cirkulerande tumör-DNA, en ny typ av biomarkör, som gör det möjligt för onkologer från hela Sverige att skicka in blodprover från patienter med spridd prostatacancer. Proverna analyseras för att bedöma om patienten är lämplig att behandlas med PARP-hämmare.