Nya behandlingar förbättrar prognosen för myelompatienter
Varje år diagnostiseras cirka 700 svenskar med den kroniska blodcancersjukdomen myelom. Flera nya behandlingsalternativ har gjort att prognosen för den absoluta majoriteten av myelompatienterna på senare år har förbättrats avsevärt. Med fler behandlingsalternativ kan allt fler individer med myelom leva längre liv med färre symtom.
– Myelom uppstår i benmärgen och är den näst vanligaste typen av blodcancer. Vanliga symtom är skelettsmärtor, att individen lättare råkar ut för frakturer, trötthet på grund av blodbrist samt försämrat immunförsvar och ökad infektionsrisk. Medianåldern för att diagnostiseras med myelom är 72 år, och var fjärde individ som insjuknar är över 80 år, säger Ulf-Henrik Mellqvist, docent vid Sahlgrenska universitetssjukhusets hematologsektion samt överläkare vid medicinkliniken på Södra Älvsborgs sjukhus.
Immunstärkande och CAR-T
Myelompatienter ordineras ofta en kombinationsbehandling där läkemedel som interagerar med och stärker kroppens eget immunförsvar kombineras med läkemedel som förbygger celldelning, antikroppsbehandling som riktas mot de sjuka cellerna samt kortison som förstärker den generella behandlingseffekten. De allra senaste behandlingstillskotten är så kallade bispecifika antikroppar samt CAR-T.
”Många patienter svarar väldigt bra på de behandlingar de ordineras, men efter ett tag klingar effekten av.”
Godkänns under kommande året
– Alla dessa behandlingsalternativ är ännu inte godkända i Sverige, men vi räknar med att de godkänns under det kommande året. Många patienter svarar väldigt bra på de behandlingar de ordineras, men efter ett tag klingar effekten av. En vanlig biverkning för myelompatienter under behandling är ett kraftigt nedsatt immunförsvar. Det kan dock stärkas genom att man tillför friska antikroppar som stöder och stärker kroppens eget immunförsvar, säger Ulf-Henrik Mellqvist.
För drygt 85 procent av myelompatienterna har de senaste årens utveckling inneburit en väsentligt ökad livslängd. Mycket av den forskning som för närvarande bedrivs fokuserar på att identifiera exakt vilka genetiska faktorer som orsakar myelom, vilket i sin tur kan underlätta utvecklingen av framtidens precisionsmedicinska behandling. En utmaning är dock att myelompatienters genetiska förändringar ofta är väldigt heterogen.
Identifiera biomarkörer
– Ett stort fokus i forskningen är också att identifiera biomarkörer som i sin tur identifierar vilka patienter som har potentiellt störst nytta av olika behandlingar. Andra studier följer upp den långsiktiga effekten av de nya behandlingar som godkänts på senare år. Numera är många myelompatienter nästintill symtomfria i 10 år, men med en utökad framtida behandlingsarsenal med fler alternativ att tillgå är det inte omöjligt att den tidsperioden kan förlängas till 20 år, säger Ulf-Henrik Mellqvist.
