Snabb utveckling av lungcancerbehandling

Det har skett stora framsteg inom behandling av icke småcellig lungcancer de senaste åren. Från att ha varit den cancersjukdom med minst antal behandlingsalternativ är lungcancer nu en av dem med flest.
– Vi ser dramatiska förändringar inom lungcancervården.

Det säger Simon Ekman, professor och överläkare på Lungonkologiskt centrum på Karolinska universitetssjukhuset.
Lungcancer är indelat i två huvudgrupper, småcellig samt ickesmåcellig lungcancer. Den senare omfattar cirka 80 procent av all lungcancer, och består i sin tur av flera undergrupper, varav de vanligaste är adenokarcinom och skivepitelcancer.
– Vi blir bättre och bättre på att klassificera olika subkategorier av lungcancer, vilket lett till mycket mer precis terapi. Tumörens histologi och vilka biomarkörer den har spelar stor roll för vilken behandling som är effektivast. Då kan man också välja bort behandling som inte är effektiv och kan ha biverkningar, berättar Simon Ekman.

”Lungcancervården är något av en föregångare inom immunoterapi och målinriktad behandling.”

Behandlingsbara mutationer
Möjligheten att göra alltmer detaljerade molekylära analyser av tumörcellerna, där man testar genpaneler och proteiner för att hitta behandlingsbara förändringar har lett till stora genombrott för målinriktade behandlingar och immunoterapi.
– Lungcancervården är något av en föregångare inom immunoterapi och målinriktad behandling, och vi har sett enorma framsteg de senaste tio, femton åren. Lungcancer är fortfarande den cancerform som skördar flest liv, men vi ser allt fler patienter som lever i många år även med spridd cancer, berättar Simon Ekman.
Ett problem med all cancerbehandling är resistens. Även om en behandling är effektiv i början är det vanligt att tumörerna så småningom utvecklar motståndskraft. Simon Ekmans forskargrupp har detta som ett av sina fokusområden.
– Vi försöker förstå mekanismerna bakom detta och identifiera biomarkörer och möjliga sätt att motverka resistens, säger han.

Screening av riskgrupper
De viktigaste prognostiska faktorerna vid icke småcellig lungcancer är tumörens storlek och om det finns spridning till lymfkörtlar eller andra organ. Lungcancer upptäcks ofta i ett sent stadium och över hälften av patienterna har redan spridd sjukdom vid diagnos. Simon Ekman lyfter fram att screening av riskgrupper skulle vara ett effektivt verktyg. Studier visar en ökad överlevnad med 20–25 procent när detta görs. Det har införts i några länder och det gäller att hitta en bra modell för Sverige, kanske i samarbete med primärvården, framhåller han.
– Vi behöver också fånga upp patienter som inte tillhör riskgrupper. Vid lungcancer är hela 12–15 procent procent aldrig rökare. På sikt kommer allt fler förfinade diagnosmetoder, som blodprov och analys av utandningsluft så det blir enklare att screena stora grupper.
Även om icke-rökare också kan drabbas så är rökning den absolut vanligaste orsaken till lungcancer.
– Upp till 85–90 procent av alla som drabbas är rökare. Därför är prevention den allra viktigaste åtgärden, avslutar han.