Den genomsnittliga överlevnaden vid spridd ALK-positiv lungcancer har sedan introduktionen av målriktade läkemedel ökat från knappt ett år till över fem år. Nu utvecklas den fjärde generationens tyrosinkinashämmare för behandling av ALK-positiv lungcancer.
Icke-småcellig lungcancer står för 80 procent av alla lungcancerfall. En liten andel av dessa drabbas av ALK-positiv lungcancer som orsakas av en mutation i ALK-genen.
En viktig milstolpe var den första generationens tyrosinkinashämmare, som lanserades 2012. Introduktionen av dessa målstyrda läkemedel har revolutionerat behandlingen och bidragit till en avsevärt förbättrad överlevnad med färre biverkningar jämfört med kemoterapi som tidigare var standardbehandlingen. Sedan dess har andra och tredje generationens ALK-hämmare lanserats och nu pågår utvecklingen av en fjärde generation.
”Nu utvecklas fjärde generationens läkemedel med ännu högre selektivitet för ALK.”
Fjärde generationens läkemedel
– Nyligen publicerade femårsdata från en fas 3-studie visar att hela 60 procent av patienterna lever utan sjukdomsprogression efter fem år med den tredje generationens tyrosinkinashämmare. Studien visade också att nästan alla hade skydd mot hjärnmetastaser, vilket är ett stort framsteg inom lungcancerbehandlingen. Idag används detta läkemedel i första linjen för patienter med avancerad sjukdom. Samtidigt utvecklas nu fjärde generationens läkemedel med ännu högre selektivitet för ALK. Dessa har visat förmåga att effektivt behandla resistensmutationer som ligger bakom terapisvikt hos många med ALK-positiv lungcancer, säger Caroline Kamali, specialistläkare i onkologi vid Lungonkologiskt centrum på Karolinska universitetssjukhuset och doktorand vid Karolinska Institutet med fokus på ALK-positiv lungcancer.
Vaccin under utveckling
Utvecklingen av ett vaccin mot ALK-positiv lungcancer befinner sig i tidig prövningsfas. Syftet är att lära immunsystemet att känna igen de mutationer som kan leda till behandlingsresistens. Genom att aktivera kroppens eget försvar hoppas forskare kunna förebygga att tumörceller utvecklar resistens.
– Min förhoppning är att vi på sikt ska kunna nå en punkt där sjukdomen kan botas. De senaste årens betydande framsteg i kombination med intensiv forskning gör att jag ser en framtid där det kan bli verklighet, avslutar Caroline Kamali.