Nationell satsning bromsar RS-viruset
Allt färre spädbarn i Sverige vårdas på sjukhus för RS-virus. Bakom utvecklingen ligger en nationell satsning där antikroppsbehandling erbjuds under barnens mest sårbara månader. Samtidigt minskar trycket på en hårt belastad barnsjukvård, en utveckling som märks på sjukhus runt om i landet.
Tidigare år har omkring 1650 spädbarn årligen behövt sjukhusvård på grund av allvarlig RS-infektion. Även om dödligheten är låg har viruset inneburit en betydande belastning på barnsjukvården.
– RS-virus har varit den stora barnsjukdomen under decennier. Att vi nu kan förebygga de svåraste fallen är ett stort och viktigt steg, säger Samuel Rhedin, ST-läkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset samt docent vid Karolinska Institutet.
Bakgrunden är en nationell satsning som innebär att nyfödda barn i hela landet sedan i höstas erbjuds en förebyggande behandling mot RS-virus. Sprutan ges redan på BB eller vid ett senare återbesök. Antikropparna ger skydd i minst sex månader och för barn som löper ökad risk att bli allvarligt sjuka kan ytterligare en dos bli aktuell inför den andra RS-säsongen. Målet är att minska både risken för allvarlig sjukdom hos enskilda barn och belastningen på barnsjukvården under vintern.
– Det vi ser nu är en ketchupeffekt efter decennier av forskning. Tidigare har kortverkande antikroppsskydd getts till ett fåtal barn i särskilda högriskgrupper, men då har det inte påverkat sjukdomsbördan på samhällsnivå. Nu erbjuder vi ett universellt skydd med långverkande antikroppar som når alla nyfödda under säsongen, säger Samuel Rhedin.
Olika sätt att skydda mot RS-virus
Parallellt med de långverkande antikroppar som ges till nyfödda har forskningen också banat väg för ett vaccin mot RS-virus för gravida. Vaccinet stimulerar moderns immunförsvar så att skyddande antikroppar förs över till barnet redan före födseln och ger ett motsvarande skydd under de första levnadsmånaderna. Vaccinet används på bred front i bland annat Storbritannien och Argentina.
– Det finns i dagsläget ingen direkt jämförande studie där metoderna ställts mot varandra, men tillgängliga data visar att båda ger ett gott skydd mot svår RS-sjukdom under den tidiga spädbarnsperioden, säger Samuel Rhedin.
Han förklarar att risken för att bli svårt sjuk i RS-virus skiljer sig mellan olika grupper. Särskilt sårbara är barn som föds mycket för tidigt och barn med hjärt- eller lungsjukdom. Samtidigt utgörs den största gruppen som vårdas på sjukhus av tidigare helt friska spädbarn, ofta smittade av ett äldre syskon.
– På samhällsnivå är det de grundfriska, mycket små barnen som dominerar vårdstatistiken. Det är därför universell prevention gör så stor skillnad, säger Samuel Rhedin.
”Nu erbjuder vi ett universellt skydd med långverkande antikroppar som når alla nyfödda under säsongen.”
Färre spädbarn behöver sjukhusvård
Utvecklingen märks tydligt i den kliniska vardagen.
– Jag är positivt överraskad. Studierna var lovande, men verkligheten är alltid det ultimata testet. Hittills i år har vi sett betydligt färre spädbarn med RS-virus på sjukhuset än vad vi är vana vid. De som vårdas har oftast varit äldre barn som inte omfattats av skyddet.
Utöver betydelsen för det enskilda barnet för utvecklingen även med sig positiva samhällseffekter. När vårdplatser frigörs kan resurser omfördelas samtidigt som belastningen på personalen minskar.
– Behandlingen gör stor skillnad. Den gynnar inte bara de barn som slipper bli svårt sjuka, utan även alla andra barn som behöver vård under RS-virusets högsäsong.
Forskningen fortsätter nu med uppföljning av långtidseffekter och hur olika skyddsstrategier kan kombineras. I många delar av världen ser förutsättningarna dock annorlunda ut.
– I låginkomstländer är det fortfarande många barn som dör av RS-virus. Där skulle förebyggande insatser göra störst skillnad. Nästa steg är att skapa en mer rättvis global tillgång till läkemedlen. Det vi sett hittills är lovande och gynnar barnen, barnsjukvården och samhället i stort, avslutar Samuel Rhedin.
