
Sverige har starka förutsättningar inom läkemedelsutveckling. Men för att behålla och stärka konkurrenskraften krävs ett mer sammanhållet introduktionssystem för nya läkemedel samt förbättrad prioritering och fokus på kliniska prövningar. Det anser Peter Hovstadius, Chief Medical Officer på Lif, de forskande läkemedelsföretagen.
I min roll som Chief Medical Officer på Lif försöker jag konsekvent föra in patientens perspektiv och den kliniska vardagen i dialoger som ofta förs på en mer teoretisk nivå, säger Peter Hovstadius. Han är specialistläkare i klinisk farmakologi och har doktorerat inom läkemedelsutveckling. Han har arbetat i sjukvården och 25 år i läkemedelsindustrin, bland annat som forskningschef och medicinsk chef. Sedan år 2025 är han Chief Medical Officer på Lif.
– Diagnostik och behandling utvecklas i dag betydligt tätare ihop än tidigare. En betydande andel av de läkemedel som godkänts under de senaste åren är precisionsläkemedel, där behandlingsvalet styrs av biologiska eller genetiska markörer. Sverige var också tidigt ute inom avancerade terapier, så kallade ATMP-läkemedel. För att behålla den styrkepositionen krävs en nationell kraftsamling med långsiktig kompetensutveckling och en mer strukturerad uppföljning, säger Peter Hovstadius.
Lång tid för läkemedelsgodkännande
– En utmaning är att det svenska systemet för läkemedelsgodkännande är fragmenterat och tungrott. Efter EMA-godkännande behöver ett läkemedel genomgå flera värderingar och bedömningar innan det kan användas i svensk sjukvård. Att vi har 21 regioner som var och en gör egna bedömningar av nya läkemedel bidrar till att det ofta tar för lång tid innan innovativa behandlingar når patienter. Det skapar både fördröjningar och en risk för ojämlik tillgång. Därför ser vi behov av ett mer samordnat och nationellt introduktionssystem som kan ge snabbare, mer förutsägbara och mer jämlika beslut, säger Peter Hovstadius.
”Det behövs tydliga och långsiktiga incitament för att läkare ska kunna forska och engagera sig i prövningsverksamhet.”
Mer komplexa studier
Läkemedelsutveckling är ett långsiktigt och riskfyllt arbete.
– När utvecklingen går mot alltmer precisionsinriktade läkemedel blir patientgrupperna ofta mindre och studierna mer komplexa. Det ställer högre krav på studiedesign, rekrytering och uppföljning och gör utvecklingsarbetet mer krävande. Samtidigt innebär det en möjlighet för svenska läkare och patienter att delta i kliniska studier som ligger allra längst fram i forskningsutvecklingen. För att den möjligheten ska tas till vara krävs att läkare ges rimliga förutsättningar och tydliga incitament att engagera sig i kliniska prövningar, säger Peter Hovstadius.
Skapa incitament för läkare
Han betraktar den svenska grundforskningen som världsledande, men ser samtidigt en tydlig förbättringspotential när det gäller kliniska prövningar.
– Sverige har traditionellt varit ett starkt land för kliniska studier, men under senare år har antalet prövningar minskat. Samtidigt tycks en allt större andel av de kliniska prövningar som genomförs i Sverige vara inriktade på tidigare utvecklingsfaser, framför allt prekliniska studier samt fas I- och fas II-prövningar. Utvecklingen är inte unik för Sverige, utan kan även ses i andra europeiska länder, säger Peter Hovstadius.
– I praktiken har många läkare svårt att avsätta tillräckligt med tid för kliniska prövningar. Det är i grunden ett arbetsgivar- och systemansvar. Det behövs tydliga och långsiktiga incitament för att läkare ska kunna forska och engagera sig i prövningsverksamhet. Det är en helt central del av den kedja som krävs för framgångsrik läkemedelsutveckling, säger han.
För läkemedelsbolagen är tid och förutsägbarhet avgörande.
– Bolagen behöver snabbt få besked om patientunderlaget i ett land är tillräckligt för en planerad klinisk prövning. Om svaren dröjer vänder man sig ofta till andra länder. Här behöver Sverige bli bättre på snabba och samordnade bedömningar av patientpopulationer och på att effektivisera patientrekrytering, säger Peter Hovstadius.