Pandemin försenar cancerdiagnoser
– Cancervården har fungerat väl under pandemin, majoriteten av alla diagnoser som gått till kirurgi har haft kortare väntetider än vanligt. Problemet är att färre söker vård för symtom på cancer, säger Hans Hägglund, nationell cancersamordnare på SKR.
Covid-19-pandemin har fört med sig att färre människor än vanligt diagnostiserades med cancer under första halvåret 2020.
– Vår bedömning är att det delvis beror på att vissa screeningsenheter för bröst- och cervixcancer initialt pausades eller stängdes. Men huvudorsaken tror vi ändå är att färre patienter har sökt vård för symtom, säger Hans Hägglund.
Försenade diagnoser
Vården som skulle ha genomförts men skjutits upp på grund av pandemin leder till att många patienter kommer att få sin cancer diagnostiserad i ett senare skede av sjukdomen.
– Vad konsekvenserna blir för dessa patienter är inte studerat i detalj. När det kommer till prostata- och bröstcancer finns bra behandlingar där en försenad diagnos kanske inte behöver påverka sjukdomsbilden i någon större utsträckning, medan andra cancerformer kan se en större påverkan. Det beror lite på vilka diagnoser det är och hur länge pandemin varar.
I juni var mammografin igång igen på alla vårdenheter i landet, men med stora begränsningar.
Hade det gått att göra annorlunda?
– Det är lätt att vara efterklok, men för ett år sedan då viruset slog till med full kraft var det inget svårt beslut att pausa eller stänga screeningverksamheten. En annan sak att fundera över i sammanhanget är informationen till allmänheten och hur man säkerställer att budskapet om att alltid söka vård för cancersymtom verkligen når fram.
”En primärvård med fast läkarkontakt är nog den bästa garantin för tidig upptäckt av cancer.”
Primärvård med fast läkarkontakt
Nätverket mot Cancer har länge efterlyst separata mottagningar för cancer som en förstärkning till primärvården.
– Det är en intressant fråga som är värd att fundera över. Kanske skulle dedikerade mottagningar göra det lättare att söka och få hjälp, inte minst i pandemitider. En fungerande primärvård med fast läkarkontakt och personal som är utbildad i frågor kring cancersjukdomar är nog den bästa garantin för tidig upptäckt och omhändertagande av patienter med misstänkt cancersjukdom.
Satsningar på prevention
För framtiden hoppas Hans Hägglund få se ett större fokus på cancerprevention.
– 30 till 40 procent av all cancer kan förebyggas, men i genomsnitt i de europeiska länderna läggs bara cirka tre procent av sjukvårdsbudgeten på förebyggande åtgärder. Jag tror att framtiden kommer att föra med sig större satsningar på prevention. I den europeiska cancerplanen som presenterades på världscancerdagen den 4 februari sätts starkt fokus på prevention av cancer. Vård som inte behöver ges och sjukdomar som inte uppstår är givetvis det bästa för alla parter.
