Innovativ teknologi accelererar läkemedelsutveckling

Innovativa teknologiplattformar som mRNA, genomik, proteomik och kvantkemi, kan accelerera utvecklingsprocessen av nya diagnosmetoder, mediciner och vacciner. Ökad tillgång till hälsodata kan även stärka Sveriges position som Life Science-nation, enligt Malin Parkler.

– Förra året var ett år då den svenska läkemedelsutvecklingen ytterligare accelererade i takt med modern teknik och tillgång till stora mängder data, säger Malin Parkler, Sverigechef på Pfizer och ordförande i Lif, branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag.
På senare tid har flera nya plattformar för läkemedelsutveckling utvecklats, bland annat mRNA, genomik, proteomik och kvantkemi. Dessa innovativa plattformar har omfattande potential att effektivisera processen för allt från läkemedelsidentifiering till tillverkning.

Effektiviserar läkemedelsutveckling
AI är ett hett ämne i den medicinska forskningen. Idag används AI bland annat för att automatisera och förbättra många av läkemedelsutvecklingens processer samt analysera stora mängder data för att identifiera nya läkemedelskandidater, avvikelser i studier eller identifiera behandlingsmönster.
– Det kan leda till utveckling av effektivare och säkrare läkemedel, samt nya möjligheter för utveckling av läkemedel för svårbehandlade sjukdomar, säger Malin Parkler.
EU-kommissionen har presenterat ett förslag till ny läkemedelslagstiftning som kommer att ha en avgörande inverkan på innovations- och konkurrenskraften för forskning och läkemedelsutveckling i Europa. Lif ser ett stort behov av ett moderniserat EU-regelverk.

”Tillgången till hälsodata är fundamental för forskning och utvecklingen av nya, mer precisa och effektiva behandlingar.”

Minskar konkurrenskraft
– EU-kommissionens övergripande målsättningar är viktiga: att skapa en mer jämlik tillgång till nya läkemedel mellan medlemsländerna och stärka EU för FoU-investeringar och långsiktig konkurrenskraft. Den metod som föreslagits för att minska ojämlik läkemedelstillgång försämrar läkemedelsföretagens incitament för innovationskraft och utveckling, säger Malin Parkler.
EU föreslår en förkortning av dataskyddstiden med två år, vilket Lif menar kommer att påverka EU:s konkurrenskraft negativt och innebära att EU halkar efter andra världsdelar när det kommer till forskning, utveckling och produktion av nya läkemedel.
– Sverige behöver ett robust ekosystem och ett innovationsinriktat regelverk som säkrar tillgången till nya läkemedel, säger Malin Parkler.

Hälsodata banar väg för forskning
Lif verkar även för att öka Life Science-sektorns tillgång till hälsodata, bland annat via ett lagutrymme där hälsodata på ett säkert sätt kan nyttjas för både offentlig och privat forskning. En ny lagstiftning ska ge läkemedelsbolagen möjlighet att nyttja hälsodata för sekundäranvändning.
– Tillgången till hälsodata är fundamental för forskning och utvecklingen av nya, mer precisa och effektiva behandlingar. Analys av stora mängder data kan bana väg för nya innovationer och läkemedelsutvecklingen, säger Malin Parkler.

Sekundäranvändning av hälsodata
Regeringen har låtit utreda hur möjligheterna till sekundäranvändning av hälsodata kan förbättras, en viktig komponent i arbetet med att stärka hälso- och sjukvården. Ett av de huvudsakliga förslagen är att hälso- och sjukvården ska få rättsligt stöd för att använda personuppgifter från en patient för vård av andra patienter, vilket är positivt.
Utredningen innehåller även förslag som ska göra det smidigare för aktörer inom offentlig forskning att få tillgång till hälsodata genom att patienter, när de samtycker till att delta i en studie samtidigt kan godkänna en förenklad åtkomst av de insamlade uppgifterna vid framtida klinisk forskning. Det saknas dock lagstiftningsförslag som ger Life Science-företagen ökad möjlighet till vidareanvändning av hälsodata.