Jämlik diagnos med organiserad prostatacancertestning

Den nuvarande diagnostiken för prostatacancer i Sverige är ineffektiv och har ett flertal brister. Den diagnostiska förbättringspotentialen inom prostatacancer är stor. Landets regioner implementerar därför organiserad prostatacancertestning, OPT, som syftar till att göra dagens diagnostik mer jämlik och strukturerad.

– En tidig diagnos är avgörande eftersom det är av stor vikt att identifiera prostatacancer innan den har spritt sig till andra delar av kroppen. Ett problem idag är överdiagnostiken, där relativt många harmlösa tumörer som inte påverkar mannens livslängd identifieras. Överdiagnostiken har dock minskat något sedan sjukvården infört magnetkamera som verktyg i den diagnostiska kedjan för prostatacancer, säger Anna Lantz, biträdande överläkare och docent i urologi vid Karolinska universitetssjukhuset.

Komplex diagnostisk kedja
Hon anser att PSA-testningen i svensk sjukvård inte fungerar optimalt då den är ojämlik, ineffektiv och resurskrävande. En utmaning i regionernas implementering av OPT är att den diagnostiska kedjan för prostatacancer är komplex eftersom den involverar såväl PSA-prov, magnetkamera och biopsi.
– Region Skåne och Västra Götalandsregionen var tidigt ute med OPT, redan 2020. Nu pågår sedan 2022 OPT i Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland, och fler regioner är på gång, säger Anna Lantz, som är medicinskt ansvarig för OPT-implementeringen i sjukvårdsregionen.
Numera finns även ett nationellt kvalitetsregister där all diagnostisk data inom OPT registreras för kontinuerlig kvalitetsutvärdering. Med många testaktörer involverade är det en logistisk utmaning att införa organiserad prostatacancertestning. På det här området är Sverige dock en europeisk föregångare.
– PSA-prov är ett relativt ospecifikt test som kan indikera förhöjt värde av flera olika anledningar, som pågående infektion eller förstorad prostata. PSA-prov i kombination med magnetkamera resulterar i en mer specifik testkedja, säger Anna Lantz.

”PSA-prov i kombination med magnetkamera resulterar i en mer specifik testkedja.”

Stockholm3-testet kompletterar
Inom ramen för OPT-projektet i Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland utvärderas under 2024 ett multivariabelt test, Stockholm3, ett blodprov för tidig upptäckt av behandlingskrävande prostatacancer. Syftet är att utvärdera om testet kan användas som ett reflextest till PSA för att minska behovet av magnetkameraundersökningar.
– Tidigare studier har visat att Stockholm3-testet kan minska antalet magnetkameraundersökningar med cirka en tredjedel, vilket skulle vara en fördel om nationell screening för prostatacancer införs. Ett nationellt screeningprogram skulle kraftigt öka belastningen på magnetkamerorna, som ju är en begränsad resurs, säger Anna Lantz.

Fler skonsamma behandlingar
Lokaliserad prostatacancer behandlas idag med kirurgi eller strålning. Arbetet med att optimera strålning och kirurgi för att minska risk för biverkningar pågår kontinuerligt. Anna Lantz förhoppning är att i framtiden få se fler skonsamma behandlingar som både botar och bibehåller patienternas livskvalitet.
– På några års sikt hoppas jag även att samtliga män mellan 50 och 74 år omfattas av organiserad testning av prostatacancer så vi kan identifiera individer i behov av behandling i tid och samtidigt undvika de tumörer som inte behöver hittas. Givet den snabba utvecklingen inom diagnostiken är det också relativt sannolikt att vi under de kommande åren kommer att få ett beslut om nationell screening, säger hon.