Med CAR-T-cellsbehandling förstärks patientens immunförsvar i syfte att döda cancerceller. CAR-T-cellsterapi har hittills visat sig vara effektiv för patienter med aggressiva B-cellslymfom, akut lymfatisk leukemi och multipelt myelom. Nu pågår forskning som ska hjälpa läkare att avgöra vilka patienter som sannolikt har störst nytta av en CAR-T-cellsbehandling.
– Antalet patienter med aggressiva B-cellslymfom, de som har tidiga recidiv eller primärt kemorefraktär sjukdom och som erhåller CAR-T-cellsbehandling, ökar stadigt. Det senaste året har vi även börjat behandla patienter med recidiv av mantelcellslymfom, som ofta är en svårbehandlad sjukdom, säger Stina Wichert, överläkare inom hematologi och medicinskt ansvarig för enheten för cellterapi på Skånes universitetssjukhus i Lund.
I USA och flera europeiska länder är CAR-T-cellsterapi godkänd för behandling vid avancerad myelomsjukdom, men i Sverige är den typen av behandling än så länge tillgänglig endast inom ramen för kliniska studier. I stället används bispecifika antikroppar med förmåga att binda till både myelomceller och T-celler.
– I studierna har även de patienter med refraktär myelomsjukdom som tidigare tagit del av flera olika typer av behandling svarat bra på CAR-T-cellsbehandlingen. Men majoriteten av patienterna kommer att utveckla recidiv av sjukdomen. Framöver kan det eventuellt bli aktuellt att använda CAR-T-cellsbehandling redan i första linjen. Mycket forskning handlar i dagsläget om att försöka identifiera vilka patienter som potentiellt har störst nytta av en CAR-T-cellsbehandling, säger Stina Wichert.
”Mycket forskning handlar i dagsläget om att försöka identifiera vilka patienter som potentiellt har störst nytta av en CAR-T-cellsbehandling.”
Standardbehandling jämförs
För närvarande pågår bland annat en stor randomiserad forskningsstudie, EMN28/Cartitude-6, för patienter med nydiagnostiserat behandlingskrävande multipelt myelom som är transplantationskvalificerade. Alla patienter erhåller först induktionsbehandling med fyra olika läkemedel för att uppnå god sjukdomskontroll. Hälften av patienter får sedan konsolidering med sedvanlig högdosbehandling med cytostatika och autologt stamcellsstöd, medan den andra hälften får konsolidering med riktad CAR-T-cellsterapi.
– I studien samlas de T-celler som ska omvandlas till CAR-T-celler in på ett tidigt stadium, vilket innebär att man har relativt friska celler att arbeta med. Studien ska bland annat kartlägga vilka myelompatienter som potentiellt har störst nytta av CAR-T-cellsbehandling, sannolikt yngre patienter i tidigare stadium och med högrisksjukdom, säger Stina Wichert.
Uppföljning av långtidsbiverkningar
Eftersom CAR-T är en relativt ny behandlingsform saknas i dagsläget data som kartlägger dess långtidsbiverkningar, till exempel risken för svåra infektioner och sekundära maligniteter. Forskare följer noga långtidsbiverkningarna hos de patienter som hittills genomgått CAR-T-cellsbehandling. Samtidigt pågår intensiv forskning med fokus på olika aspekter av och tillämpningsområden för CAR-T.
– Forskning pågår även med inriktning på hur den här typen av terapi kan användas för att behandla patienter med solida tumörer, exempelvis ovarialcancer och testikelcancer, säger Stina Wichert.