CAR-T-behandling, som nyttjar det egna immunsystemet för att förstöra cancerceller, är i dagsläget godkänd för behandling av vissa lymfom, myelom och akut lymfatisk leukemi. CAR-T-behandling är ett område under snabb utveckling. Framöver kan lokalt tillverkade celler bidra till sänkta behandlingskostnader, vilket i sin tur öppnar upp för CAR-T som en del av första linjens behandling.
– För närvarande undersöker forskare förutsättningarna för att introducera CAR-T även i första linjens behandling för patienter med DLBCL, diffust storcelligt B-cellslymfom. DLBCL är en malign tumörsjukdom som utgår från immunsystemets B-lymfocyter och är den vanligaste typen av aggressiv B-cellslymfom. CAR-T kan även bli aktuellt som första linjens behandling för patienter som svarar långsamt på annan behandling eller som har en dålig prognos. Likartade studier pågår även för mantelcellslymfom. En förutsättning för att kunna inkludera CAR-T i första linjens behandling är lägre behandlingskostnader, säger Mats Jerkeman, överläkare i onkologi på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.
CD19 är i dagsläget det vanligaste antigenet som CAR-T-behandling riktas mot. Forskare analyserar nu möjligheten att konstruera CAR-T-celler som är riktade mot flera antigener, vilket kan minska risken för resistens.
Försök pågår på solida tumörer
Hittills har CAR-T främst använts på patienter med ALL, DLBCL, myelom och andra lymfom. Försök har gjorts för att kunna tillämpa terapiformen även på solida tumörer, men tumörernas mikromiljöer har hittills visat sig ha en hämmande effekt på CAR-T-cellerna. Försök med att modifiera cellerna så de kan ta sig fram även i en immunhämmande mikromiljö pågår. Ett område där man hittills sett lovande effekter av CAR-T-behandling är neuroblastom.
En av de för närvarande mest lovande innovationerna inom CAR-T-teknologi är försöken med lokal CAR-T-celltillverkning på sjukhus som ett alternativ till de centrala enheter som nyttjas i dagsläget.
– Kortare tillverkningstider ger möjlighet till snabbare behandling. Framöver kan det vara möjligt att producera dessa celler på en vecka i stället för som i dagsläget tre till fyra veckor, säger Mats Jerkeman.
”Framöver kan det vara möjligt att producera dessa celler på en vecka i stället för som i dagsläget tre till fyra veckor.”
NK-celler ett alternativ
I dagsläget används autologa CAR-T-celler som tillverkats för varje specifik patient. En möjlig utveckling är att man i framtiden tillverkar celler som kan användas på alla typer av patienter. Ett annat framtidsscenario är att odla fram T-celler som kan omvandlas till CAR-T-celler. Som ett alternativ till T-celler kan även NK-celler, naturliga mördarceller, från donatorer eller odlade cellinjer användas i framtiden.
T-cellslymfom och Hodgkins lymfom
Mats Jerkemans förhoppning är att CAR-T-cellsbehandling framöver kan bli aktuellt även för behandling av T-cellslymfom och Hodgkins lymfom.
– Vår ambition vid Skånes universitetssjukhus är att så småningom initiera behandling med egentillverkade CAR-T-celler. Vi bedriver även forskning på CAR-NK-celler, som i många fall ger färre allvarliga biverkningar än CAR-T-celler. En vanligt förekommande biverkning vid CAR-T-behandling är överaktivering av immunsystemet som kan påverka hela kroppen. Nackdelen med CAR-NK-celler är att de är mer kortlivade än CAR-T-celler så det kan bli nödvändigt med mer än ett behandlingstillfälle. CAR-T förändrar verkligen livet för många patienter. Bland de DLBCL-patienter som hittills behandlats med CAR-T-celler i Sverige har drygt hälften uppnått långvarig remission och förhoppningsvis botats, säger Mats Jerkeman.