CAR-T-behandling ger hopp mot multipelt myelom
CAR-T-behandling, en form av immunterapi som omprogrammerar patientens egna celler för att bli målsökande, har gjort stora framsteg de senaste åren. Nu kan behandling även användas vid multipelt myelom, ett viktigt genombrott för patienter med svårbehandlad blodcancer.
CAR-T-cellsbehandling har hittills använts i svensk rutinsjukvård för att behandla lymfom och lymfatisk leukemi. 2025 blev Karolinska universitetssjukhuset först i Sverige med att i rutinsjukvård behandla en patient med multipelt myelom, en blodcancertyp med cirka 660 diagnostiserade patienter i Sverige per år. För personer med multipelt myelom som inte svarat på tidigare behandlingar innebär CAR-T-behandling ett nytt hopp.
– Hittills mår alla patienter bra och vi är väldigt imponerade av behandlingsresultaten. Multipelt myelom är egentligen en obotlig cancersjukdom, men med CAR-T-behandling finns goda förhoppningar om att åstadkomma en långvarig remission. I kliniska prövningar har den absoluta merparten av patienterna svarat på behandlingen. Det ger hopp om längre överlevnad samt förbättrad livskvalitet, säger Stephan Mielke, professor i hematologi och cellterapi vid Karolinska Institutet samt medicinsk enhetschef för cellterapi och allogen stamcellstransplantation på Karolinska universitetssjukhuset.
”I kliniska prövningar har den absoluta merparten av patienterna svarat på behandlingen.”
Fler svårt sjuka behandlas
Patienturvalet som avgör vilka patienter som ska få tillgång till CAR-T-behandling har delvis förändrats.
– Idag behandlas allt fler svårt sjuka och äldre patienter. Det innebär att vi kan bota patienter som tidigare betraktades som i princip helt obotbara. För en del av patienterna med hög risk för återfall i sin cancersjukdom kan även checkpointhämmare, bispecifika antikroppar, re-infusion och allogen stamcellstransplantation efter CAR-T vara en väg till bot, säger Stephan Mielke.
– En utmaning är att det ofta tar lång tid för myndigheterna att godkänna nya CAR-T-behandlingar. Men även efter godkännande behövs en hälsoekonomisk bedömning och en positiv rekommendation från NT-rådet inför att vi kan påbörja behandling, säger Stephan Mielke.
Andra linjens behandling
CAR-T-behandling användes tidigare främst som tredje linjens behandling, men rekommenderas numera som andra linjens behandling för lymfompatienter. Enligt Stephan Mielke innebär det en stor skillnad för patienternas överlevnad och livskvalitet.
– Forskning visar att kvaliteten på cellerna som samlas in är avgörande för att kunna framställa CAR-T-celler av hög kvalitet. Ytterligare ett intressant forskningsspår kartlägger vilken inverkan patientens mikrobiom har på behandlingsresultatet. Vi lär oss också successivt mer om CAR-T-cellernas toxicitet. Det krävs dock mer forskning, bland annat med fokus på mekanismerna bakom neurotoxicitet, säger Stephan Mielke.
Tillgängliggöra CAR-T för fler
CAR-T-behandling ges för närvarande vid sju nationella behandlingscenter. Samverkan mellan behandlingscentren är mycket god. Stephan Mielkes förhoppning är att tillgången till CAR-T-behandling framöver ska bli mer jämlik över hela landet samt att kompetensbristen på sikt kan åtgärdas. Han hoppas även att CAR-T-behandling introduceras i standardsjukvården även för patienter med lågmaligna lymfom, exempelvis follikulärt lymfom.
– Hälso- och sjukvården behöver förberedas för att kunna behandla fler patienter med CAR-T, vilket medför såväl logistiska som kompetensmässiga utmaningar. Den absolut största flaskhalsen är tillgången på medarbetare med rätt kompetens och erfarenhet av cell- och genterapi samt CAR-T-behandling. Det tar lång tid att bygga upp den här kompetensen och för närvarande råder kompetensbrist, säger Stephan Mielke.
