Kliniska erfarenheter av CAR-T vid lymfom
CAR-T-behandling, där patientens egna immunceller omprogrammeras i syfte att döda cancerceller, har visat god effekt hos patienter med aggressiva lymfom. Antalet patienter som erbjuds behandlingen ökar kontinuerligt och framöver kan även patienter med indolenta lymfom bli aktuella för CAR-T-behandling.
– CAR-T-behandling spelar en allt viktigare roll i behandlingen av aggressiva lymfom hos patienter som får återfall eller inte svarar på första linjens behandling. Tidigare hade patienter som drabbades av återfall efter primärbehandling få behandlingsalternativ. Hoppet stod främst till stamcellstransplantation. CAR-T-behandling har revolutionerat behandlingspanoramat för denna patientgrupp och patienter som genomgår behandlingen uppnår i klinisk praxis en långtidsöverlevnad på upp till 50 procent, säger Mikael Lisak, överläkare i hematologi vid Sahlgrenska universitetssjukhusets sektion för hematologi och koagulation.
Internationellt används CAR-T-behandling även för behandling av indolenta lymfom, men inom svensk sjukvård finns hittills indikation enbart för aggressiva former av lymfom. Mikael Lisaks förhoppning är att även svenska patienter med indolenta lymfom framöver ska kunna erbjudas behandlingsformen.
Noggrant urval vid CAR-T-behandling
På senare år har CAR-T-behandlingen vid aggressiva lymfom flyttats fram från tredje till andra linjen. Det finns dessutom två godkända CAR-T-behandlingar att välja mellan, med varierande biverkningsprofiler för denna indikation. Detta ger förbättrade möjligheter att individualisera behandlingen utifrån patientens förutsättningar. Svensk sjukvård har även blivit bättre på att förutsäga vilka patienter som löper störst risk att drabbas av svåra biverkningar och kunskapen om hur dessa bör hanteras har ökat, säger Mikael Lisak.
Urvalet av vilka lymfompatienter som bör erbjudas CAR-T-behandling sker med stor omsorg, eftersom behandlingens framgång delvis avgörs av ett noggrant patienturval. Varje enskild patient som kan komma i fråga för behandlingen diskuteras vid nationella konferenser och behöver dessutom uppfylla specifika kriterier, exempelvis avseende samsjuklighet.
– Det är viktigt att sjukdomsbördan inte är alltför omfattande när CAR-T-behandlingen inleds, eftersom detta kan påverka patientens prognos. Därför föregås behandlingen ofta av en så kallad bryggbehandling. Det är också avgörande att patienten själv kan göra en avvägning mellan behandlingens potentiella nytta och risken för komplikationer, säger Mikael Lisak.
”Det är viktigt att sjukdomsbördan inte är alltför omfattande när CAR-T-behandlingen inleds, eftersom detta kan påverka patientens prognos.”
Kliniska resultat överstiger studiedata
I Sverige har behandlingsresultaten i den kliniska vardagen hittills överstigit de resultat som rapporterats i studier av CAR-T-behandling hos lymfompatienter.
– I en nationell sammanställning av 93 vuxna patienter med aggressivt lymfom som genomgått CAR-T-cellsbehandling var 53 procent återfallsfria efter ett år, och två tredjedelar uppnådde komplett remission. Andelen patienter som drabbades av neurologiska biverkningar var lägre i klinisk praxis än i studierna. En tidigare farhåga var att äldre patienter skulle få ett sämre behandlingsutfall, men i kliniken har vi sett att patienter som är 70 år eller äldre snarare har en tendens till något bättre resultat, säger Mikael Lisak.
Intensiv forskning pågår
Hittills har CAR-T-behandlingen varit riktad mot en specifik ytstruktur på cellerna. Nu analyserar forskare möjligheten att rikta behandlingen mot två olika bispecifika mål. Forskning pågår även kring selektion av de kroppsegna celler som är mest lämpade för CAR-T-cellsproduktion. Dessutom kan andra cellslag, som inte nödvändigtvis behöver vara autologa, exempelvis NK-celler, komma att bli aktuella för CAR-T-behandling.
– Samtidigt pågår diskussioner om sjukvårdens möjligheter att framställa CAR-T-celler i egen regi, vilket skulle kunna innebära både lägre kostnader och kortare produktionstid. Dessa aspekter blir allt viktigare, eftersom CAR-T-behandling är mycket resurskrävande och innebär komplexa vårdförlopp med många involverade instanser, säger Mikael Lisak.
