På senare år har behandlingsarsenalen för obesitas utökats med en ny generation GLP-1-läkemedel vars verkningsmekanismer bidrar till minskad aptit, ökad mättnadskänsla och bättre kontroll över ätandet. De nya preparaten har gjort stor skillnad för många obesitaspatienter men behovet av ett nationellt kvalitetsregister och mer forskning är stort.
Cirka 17 procent av den svenska befolkningen har kraftig övervikt, obesitas, en kronisk sjukdom som ökar risken för att utveckla högt blodtryck, diabetes typ 2, högt kolesterol, obstruktiv sömnapné och hjärt-kärlsjukdomar. Andelen individer med obesitas har ökat på senare år i Sverige, men vi ligger fortfarande en bra bit efter andra delar av världen, med en obesitasandel på uppemot 40 procent av befolkningen. Orsakerna till obesitas är ofta komplexa och kan inkludera en kombination av faktorer som genetik, miljö och beteende.
– Grundbehandlingen för obesitaspatienter har i många år varit livsstilsbehandling som för de svårast sjuka patienterna kan kombineras med överviktskirurgi. säger Erik Uddman, överläkare på Endokrinologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus, specialist i internmedicin, endokrinologi och diabetologi samt styrelseledamot i Svensk förening för obesitasforskning.
”En hälsoekonomisk bedömning bör avgöra vilka preparat som kan få tillgång till dessa preparat via läkemedelsförmånen.”
Nya generationens obesitasläkemedel
Den nya generationens obesitasläkemedel har gjort en enorm skillnad för många patienter. Relativt ny forskning indikerar dessutom att några av dessa läkemedel kan ha en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdom, vilket i sin tur kan minska följdsjukdomarna till följd av obesitas. Många obesitaspatienter har satt stort hopp till dessa nya läkemedel som alltid bör kombineras med livsstilsbehandling för att få full effekt.
Efterlyser nationellt kvalitetsregister
– Framöver behövs forskning som ger mer evidens kring vilken typ av livsstilsbehandling som potentiellt har störst effekt i kombination med obesitasläkemedel. Jag ser även ett behov av ett nationellt kvalitetsregister för den här typen av behandlingar. Det skulle ge en bättre uppföljning kring preparatens effekter, biverkningar och risker. Den forskning som hittills genomförts tyder på att många obesitaspatienter går upp i vikt efter avslutad farmakologisk behandling. Frågan är om viktuppgången kan förebyggas med hjälp av systematisk intervention efter avslutad behandling. Det skulle kunna förebygga behovet av livslång läkemedelsbehandling, säger Erik Uddman.
Bör ingå i läkemedelsförmånen
Han hoppas att vi de kommande åren får se fler effektiva obesitasläkemedel med färre biverkningar och att samtliga individer i behov av farmakologisk obesitasbehandling ska få tillgång till dem. Dessutom behövs fler studier som analyserar följdsjuklighet hos individer som behandlats med preparaten.
Hittills har TLV sagt nej till att skriva ut obesitasläkemedel inom läkemedelsförmånen eftersom det inte bedömts vara samhällsekonomiskt försvarbart.
– Min förhoppning är att reglerna förändras framöver så obesitasläkemedlen kan ingå i läkemedelsförmånen för de obesitaspatienter som har svårast besvär. En hälsoekonomisk bedömning bör avgöra vilka personer som ska få tillgång till dessa preparat via läkemedelsförmånen. Det skulle bidra till en mer jämlik tillgång till denna typ av behandling, säger Erik Uddman.