Små framsteg förbättrar livet för KOL-patienter
Folksjukdomen KOL är en långsamt förlöpande inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor. På senare år har nya varianter och kombinationer av befintliga behandlingar tillkommit. Farmakologisk behandling i kombination med exempelvis fysioterapi och nutrition kan bidra till en förbättrad livskvalitet.
KOL är en kronisk sjukdom som ofta behandlas med en kombination av läkemedel och exempelvis individanpassad fysioterapi, hjälp med rökstopp, vaccinationer samt nutrition, bland annat för att minska symtom och förebygga exacerbationer. KOL-prevalensen har på senare år minskat något i Sverige och uppgår nu till cirka sju procent.
Under de senaste decennierna har nya varianter av inhalationsläkemedel och kombinationer av dessa tillkommit. Nya subgruppsbehandlingar har adderats och till somliga patienter kan nu även biologisk behandling övervägas. Dessa framsteg utgör små men viktiga pusselbitar för att kunna erbjuda KOL-patienter en så god livskvalitet och prognos som möjligt.
”Det är viktigt att bedriva forskning både kring hur kardiella läkemedel och inhalationssteroider kan användas.”
Stor skillnad för många patienter
– Även om det på senare år inte skett några stora genombrott vad gäller nya läkemedelsbehandlingar kan de göra stor skillnad för många patienter med hjälp av de befintliga behandlingsalternativen. Man bör också ha i åtanke att farmakologisk behandling endast är en pusselbit i behandlingen av KOL. Fysioterapi och nutrition är i många fall lika viktiga faktorer för att uppnå en så god livskvalitet som möjligt, säger Josefin Sundh, överläkare och docent vid verksamhetsområde hjärt-lungmedicin och klinisk fysiologi vid universitetssjukhuset i Örebro.
Tvärprofessionella team
Den stora förhoppningen vore att forskare på sikt identifierar ett sätt att reparera skadad vävnad och därmed förbättra KOL-patienters lungfunktion.
– I dagsläget får vi använda de verktyg som finns tillgängliga för att minimera antalet exacerbationer, lindra patientens symtom och förbättra olika patientrelaterade utfallsmått genom en kombination av farmakologisk och icke farmakologisk behandling. Jag önskar också att KOL-vården får tillräckligt med resurser för att kunna erbjuda samtliga patienter tillgång till tvärprofessionella team med läkare, KOL-sjuksköterska, fysioterapeut och dietist, säger hon.
Kardiovaskulär samsjuklighet
KOL är ofta kopplat till hjärt-kärlsjukdomar. Uppskattningsvis mellan 20 och 50 procent av samtliga KOL-patienter har någon form av hjärt-kärlsjukdom. En viktig del av svensk KOL-forskning fokuserar därför på att förebygga och behandla kardiell samsjuklighet vid KOL. En viktig och världsunik svensk studie är SCAPIS, där ett mål är att kunna förutsäga vilka som riskerar att drabbas av till exempel hjärtinfarkt eller stroke och behandla dem innan sjukdom uppstår. Ytterligare en intressant studie är den internationella studien Tharros, som undersöker hur bra tillägg av inhalationssteroid till bronkdilaterande inhalationer förhindrar exacerbationer och allvarlig hjärtsjukdom hos personer med KOL.
– Kardiovaskulär samsjuklighet är den vanligaste orsaken till ökade symtom, hospitalisering och ökad mortalitet. Det är därför viktigt att bedriva forskning både kring hur kardiella läkemedel och inhalationssteroider kan användas för att minska risken för såväl exacerbationer som kardiovaskulära händelser. Vi har precis avslutat rekryteringen till BRONCHIOLE-studien, en akademisk interventionsstudie avseende nyttan av betablockad mot ett sammanslaget mått av mortalitet, exacerbationer och hjärtkärlhändelser vid KOL utan hjärtkärlsjukdom, säger Josefin Sundh.
