Kronisk lymfatisk leukemi, KLL, är en blodcancersjukdom som orsakas av att B-lymfocyter, som utvecklats till cancerceller, ansamlas i blodet. Årligen insjuknar cirka 600 svenskar i KLL. Det senaste decenniet har effektiva målinriktade behandlingar inneburit en markant förlängd livslängd för många KLL-patienter. Nu befinner sig den tredje generationens BTK-hämmare i klinisk utvecklingsfas.
KLL är inte botbar men förbättrad behandling har inneburit att antalet personer som lever med sjukdomen har mer än fördubblats de senaste 25 åren. Medianåldern för insjuknande är 72 år.
– Det senaste decenniet har traditionell cytostatikabehandling ersatts av målinriktade läkemedel som i mindre utsträckning skadar friska celler och har mer tolerabla biverkningar. Målinriktade terapier kombineras ofta med immunterapi i form av monoklonala antikroppsbehandling, säger Per-Ola Andersson, professor och överläkare vid sektionen för hematologi och koagulation på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Allogen stamcellstransplantation
Tidigare ordinerades KLL-patienter ofta tillsvidarebehandling, men numera förekommer i huvudsak tidsbegränsade behandlingar. För många patienter innebär det en förbättrad livskvalitet med perioder helt utan farmakologisk behandling och dess eventuella biverkningar. För patienter under 70 år, som återfallit efter flera behandlingar, kan även allogen stamcellstransplantation vara aktuellt som en potentiellt botande behandling. Men merparten av KLL-patienterna kan inte genomgå stamcellstransplantation eftersom de oftast är äldre.
”Idag har vi fler behandlingsalternativ i verktygslådan, vilket innebär att även patienter med högriskfaktorer kan svara bra på behandling.”
Tredje generationens BTK-hämmare
Hittills har två generationer målsökande BTK-hämmare godkänts för behandling av KLL. Nu har en tredje generations BTK-hämmare, så kallade icke-kovalenta, utvecklats.
– Den tredje generationens målsökande behandling kommer sannolikt att godkännas i Sverige under det kommande året. Det är ett särskilt välkommet tillskott för svårbehandlade patienter som behöver tillgång till fler behandlingsalternativ. Den nya generationens terapi är även ett verktyg som kan bidra till att få fler patienter i djup remission, säger Per-Ola Andersson.
– Idag har vi fler behandlingsalternativ i verktygslådan, vilket innebär att även patienter med högriskfaktorer kan svara bra på behandling. Min förhoppning är att vi framöver ska kunna styra behandlingen med hjälp av MRD (minimal mätbar sjukdom) så att sjukdomen kan tryckas ner till nivåer där den inte längre är mätbar med våra metoder. Om vi i ökad utsträckning kan styra behandlingen utifrån varje patients individuella behandlingssvar kan vi gå ner i svarsdjup, vilket leder till ökad överlevnad, säger Per-Ola Andersson.
CAR-T-cellsterapi kan inkluderas
CAR-T-cellsterapi är i dagsläget godkänt som tredje linjens behandling av KLL i USA men ännu inte i Europa. Per-Ola Andersson förutspår att CAR-T-cellsterapi sannolikt kommer att godkännas för KLL-behandling även i Sverige under de kommande åren.
– Det har också förekommit försök att ge bispecifika antikroppar, vilket är en godkänd behandling för myelom. De försök som hittills har gjorts indikerar goda effekter även för KLL-patienter, i synnerhet i kombination med de nya BTK-hämmarna, säger han.