
Alzheimers sjukdom, som orsakar gradvis nedbrytning av hjärnvävnad och nervceller, har tidigare behandlats med symtomlindrande läkemedel. Under de senaste åren har en ny generation behandlingar utvecklats. Behandlingarna angriper de skadliga ansamlingarna av proteinet beta-amyloid runt hjärncellerna – en av de centrala orsakerna till sjukdomen.

– Den nya generationen alzheimerbehandlingar, som funnits sedan 2021, påverkar sjukdomspatologin genom att reducera beta-amyloidansamlingarna i hjärnan och har därmed en sjukdomsbromsande effekt i tidiga stadier. Behandlingarna har visat goda resultat vad gäller plackminskning i hjärnan hos alzheimerpatienter som befinner sig i ett tidigt stadium av sjukdomen, säger Anne Börjesson Hanson, överläkare och sektionschef på ME åldrande vid Karolinska universitetssjukhuset.
Studier visar att plackanhopningarna i hjärnan har återgått till normala nivåer hos de alzheimerpatienter i tidig fas som fått tillgång till de nya sjukdomsmodifierande behandlingarna.
– Sannolikheten att kunna bromsa sjukdomsförloppet och få fler friska år ökar ju tidigare den sjukdomsmodifierande behandlingen sätts in. Vissa patienter som deltar i kliniska studier har lyckats bromsa sjukdomsförloppet rejält, vilket ökar livslängden och förbättrar livskvaliteten, säger Anne Börjesson Hanson.
Bör rekommenderas av NT-rådet
Den nya generationen alzheimerläkemedel har ännu inte rekommenderats av NT-rådet.
– Det är angeläget att den nya generationens alzheimerbehandling rekommenderas av NT-rådet, annars riskerar vi en mer ojämlik behandling av sjukdomen eftersom patienter som kan finansiera behandlingen själv sannolikt söker sig till privatkliniker, säger Anne Börjesson Hanson.
I dagsläget kan de sjukdomsmodifierande behandlingarna inte ordineras till de cirka 15 procent av patienterna som bär på APOE ε4-genen i dubbel uppsättning, den vanligaste genetiska riskfaktorn för Alzheimers sjukdom. Personer som bär en eller två kopior av genen har en förhöjd risk att utveckla sjukdomen.
”Det är angeläget att den nya generationens alzheimerbehandling rekommenderas av NT-rådet.”
Selektera och prioritera patienter
De sjukdomsmodifierande läkemedel som hittills har utvecklats utgör samtidigt ett viktigt steg på vägen mot att kunna behandla Alzheimers sjukdom på ett mer effektivt sätt. En utmaning är att selektera och prioritera rätt patienter för behandlingen.
Anne Börjesson Hanson anser att nyttan överväger riskerna med den nya generationens behandling.
– I kliniska studier har cirka tio procent av patienterna drabbats av potentiellt allvarliga biverkningar i form av blödning och svullnad i hjärnan, men några få procent har fått kliniska symtom. Det är därför viktigt att följa patienterna med regelbundna magnetkameraundersökningar. Dagens läkemedel ges som infusion varannan vecka, vilket förstås är resurskrävande för sjukvården. En subkutan beredning som kan tas i patientens eget hem är dock under utveckling, säger hon.
Tillgång till fler behandlingar
På tio års sikt tror Anne Börjesson Hanson att de fler och mer effektiva sjukdomsmodifierande behandlingarna kan kombineras, exempelvis läkemedel som angriper tau, ett annat protein som lagras och sprids i hjärnan vid alzheimers.
– För att på ett mer effektivt sätt kunna bromsa Alzheimers sjukdom framöver krävs en säker och tidig diagnostik som kan hjälpa oss att identifiera fler patienter med tidiga alzheimerförändringar i hjärnan som ännu inte gett några symtom. På några års sikt har vi sannolikt tillgång till sjukdomsmodifierande läkemedel som inte genererar några allvarliga biverkningar. Kanske har även ett vaccin mot felaktiga förändringar i både beta-amyloid- och tau-omsättningen utvecklats, säger Anne Börjesson Hanson.