Molekylärpatologen om framtida möjligheter för biomarkörstestning

Utvecklingen av biomarkörer går snabbt och nya teknologier och djupare biologisk förståelse kommer att ytterligare förfina och bredda användningen av biomarkörer.
Molekylärpatologen Viktor Ljungström berättar här om vad som är hetast just nu gällande biomarkörstestning och vad han tror om framtiden.

Viktor Ljungström är ST-läkare i patologi och cancerforskare. Han drivs av viljan att förstå de biologiska mekanismerna bakom cancer och att se
till att ny kunskap snabbt kommer patienterna till nytta.
– Histopatologin har ju funnits länge, och även om de klassiska metoderna är helt avgörande för att identifiera och beskriva vävnadsförändringar, så är de i grunden ofta deskriptiva. Med molekylärpatologi kan vi gå ett steg djupare och förstå de mekanismer som gör att just den enskilda patientens tumör beter sig som den gör. Det leder både till mer skräddarsydd behandling för patienten och till en djupare, mer mekanistisk förståelse av det vi ser i mikroskopet varje dag, vilket är väldigt tillfredsställande, säger han.

Vill du läsa mer om Amgens satsning på biomarkörer. Klicka här

Snabb utveckling av gentestning
Utvecklingen går i en rasande fart inom många diagnosområden och Viktor Ljungström säger att det inom flera cancerformer har upptäckts ännu fler behandlingsbara genetiska förändringar, vilket understryker behovet av breda genpaneler som verkligen täcker in de relevanta avvikelserna. Vissa områden visar i sin tur hur viktigt det är med upprepad, longitudinell testning – till exempel med cirkulerande tumör-DNA (ctDNA) – för att kunna identifiera patienter som utvecklar resistensmutationer under behandling.
Om Viktor Ljungström får sia in i framtiden och vilka testmetoder som är vanligast om fem år menar han att grunden till den kliniska patologin kommer vara standardfärgningar och immunhistokemi, men han hoppas även att man då också har börjat använda multiplexmetoder, metoder där man kan identifiera flera vävnadsmarkörer i samma snitt, i större utsträckning.
– Det möjliggör fler analyser även när vävnadsmaterialet är begränsat. Inom molekylärpatologin kommer genpaneler sannolikt vara huvudverktyget, men de blir bredare och mer flexibla, anpassade efter tumörtyp. Jag tror också att användningen av ctDNA kommer öka, särskilt där vävnadsprover inte räcker till.

Från kunskap till klinisk nytta
Den snabba utvecklingen skapar både nya möjligheter och nya behov. För att biomarkörstestning ska kunna implementeras brett i vården krävs resurser, utbildning och gemensamma standarder.
– Nya metoder måste rymmas inom nuvarande budgetar och arbetsflöden men metodutveckling och effektiviseringar bidrar till att vi kan använda våra resurser mer effektivt. Jag är optimistisk – det går att lösa, bara vi fortsätter att driva utvecklingen framåt, säger Viktor Ljungström.
Tillsammans med andra läkare och Amgen har han varit med och tagit fram Biomarkörer.se, en digital kunskapsbank som ger läkare en översikt över biomarkörernas roll inom onkologin. Plattformen erbjuder aktuell information om biomarkörer, testmetoder och tolkning av resultat. Genom praktiska exempel och vägledning ämnar sidan bidra till ökad förståelse för hur biomarkördata kan användas i klinisk vardag.

Vill du läsa mer om Amgens satsning på biomarkörer. Klicka här