Behandlingsframsteg inger nytt hopp vid äggstockscancer
Varje år diagnostiseras cirka 700 svenska kvinnor med äggstockscancer. Merparten av dessa patienter diagnostiseras med epitelial äggstockscancer, en högaggressiv och svårbehandlad form av sjukdomen. För närvarande pågår en intensiv utveckling av verktyg för tidigare diagnostik samt nya behandlingsalternativ som kan bidra till ökad överlevnad.
Flera faktorer bidrar till att äggstockscancer ofta diagnostiseras i ett sent skede. Symtomen, exempelvis magsmärtor, ändrade avföringsvanor och buksvullnad, smyger sig ofta på och upplevs i många fall som diffusa. Från sjukvårdens sida finns det också en risk att symtomen förväxlas med godartade mag- och tarmbesvär. Ökad kunskap om de vanligast förekommande symtomen vid äggstockscancer i kombination med utveckling av effektiv screening kan bidra till tidigare diagnos för fler.
– Arbetet med att utveckla screeningmetoder för äggstockscancer har pågått en tid, men har dessvärre ännu inte genererat några direkta resultat. Ett svenskt forskningsprojekt som analyserar möjligheten att kombinera AI-tolkade ultraljudsbilder med blodbaserade DNA-analyser har på senare tid gett nytt hopp om att kunna diagnostisera fler äggstockscancerpatienter på ett tidigare stadium, säger Josefin Fernebro, överläkare på sektionen för gynekologisk onkologi på Karolinska universitetssjukhuset.
”Jag sätter stort hopp till ADC-behandling för de patienter som har sämst prognos.”
PARP-hämmare ökar överlevnaden
Samtliga patienter med äggstockscancer behandlas i dagsläget inledningsvis med cytostatika. På senare år har PARP-hämmare blivit en viktig del av underhållsbehandlingen av äggstockscancer, vilket har visat sig kunna förlänga överlevnaden för vissa grupper.
– Behandlinfgen med PARP-hämmare styrs utifrån patientens prediktiva markörer och ordineras till patienter med BRCA-mutation och HRD-positiv äggstockscancer som underhållsbehandling i mellan två och tre år. Långtidsstudier visar på en tydligt minskad återfallsrisk, där en stor andel av patienterna med BRCA-mutation är recidivfria efter mellan sju och åtta år, säger Josefin Fernebro.
ADC ger hopp vid HRD-negativ
Patienterna med BRCA-mutation eller HRD-positiv äggstockscancer står för cirka 50 procent av samtliga äggstockscancerpatienter. De övriga 50 procenten, patienter med den HRD-negativa formen av sjukdomen, har dessvärre inte upplevt den effekt av PARP-hämmare som man inledningsvis hoppats på. De HRD-negativa patienterna har i dagsläget sämst prognos, vilket innebär att behovet av nya behandlingsmöjligheter är stort.
– Sverige kommer att delta i flertalet internationella studier där denna patientgrupp behandlas med ADC efter cellgiftsbehandling, en individanpassad behandling som riktas mot exempelvis HER2 eller andra markörer på tumörerna. En ny ADC-behandling riktad mot folatreceptor Alfa för patienter med platinumresistent återfall har godkänts i USA och övriga Europa, men är ännu inte godkänd för användning i svensk sjukvård. Framöver sätter jag stort hopp till ADC-behandling för de patienter som har sämst prognos. De kliniska studierna visar på fina behandlingsresultat och ökad överlevnad jämfört med de patienter som ordinerades standardbehandling, säger Josefin Fernebro.
Förbättra för kliniska studier
Hennes målsättning är att samtliga patienter med svårbehandlad äggstockscancer bör erbjudas möjligheten att delta i en klinisk studie.
– I dagsläget förlitar sig sjukvården i alltför hög utsträckning på eldsjälar, läkare som ägnar sig åt kliniska studier på sin fritid. Det innebär att tillgången till kliniska studier är ojämlik i olika delar av landet. Det här är en resurs- och en prioriteringsfråga, kliniska studier bör inkluderas som en självklar del av läkares ordinarie arbete. I ett så litet land som Sverige bör samverkan mellan regionerna stärkas så flera närliggande regioner kan genomföra gemensamma kliniska studier, säger Josefin Fernebro.
