
Årligen diagnostiseras cirka 1100 svenska män med spridd prostatacancer, en diagnos vars prognostiserade livslängd på senare år har ökat markant. En utökad och mer mångsidig behandlingsarsenal som ofta sätts in tidigare i sjukdomsförloppet har bidragit till såväl ökad överlevnad som förbättrad livskvalitet.
De senaste åren har präglats av många framsteg i behandlingen av patienter med spridd prostatacancer.
– Framstegen har inneburit att mortaliteten bland prostatacancerpatienter under 80 år totalt sett har halverats. Mortaliteten minskar även bland män över 80. Många patienter med spridd prostatacancer kan numera leva med sin sjukdom i många år och dessutom uppnå en relativt god livskvalitet. Tidigare diagnostisering samt ökad kunskap om hur olika terapier kan kombineras tidigare i sjukdomsförloppet har gjort verklig skillnad för denna grupp, säger Ingela Franck Lissbrant, överläkare på onkologi- och palliativmedicinkliniken vid Hallands sjukhus, sektionsansvarig för prostatacanceronkologi i Region Halland samt forskare med fokus på spridd prostatacancer.
Flera nya målinriktade behandlingar
Många behandlingar, exempelvis cytostatika, hormonbehandling och målstyrda behandlingar, sätts numera in tidigare i sjukdomsförloppet. Tillgången till fler terapier möjliggör fler individanpassade kombinationer av olika behandlingar, vilket i många fall kan dubblera livslängden hos patienter med spridd prostatacancer.
– Antihormonell behandling utgör fortfarande ett viktigt fundament i behandlingen av spridd prostatacancer. För patienter med BRCA2-muterad prostatacancer har flera nya målinriktade behandlingar utvecklats. Ny evidens visar att målinriktad behandling tidigare i sjukdomsförloppet kan ha en positiv effekt på dessa patienter, säger Ingela Franck Lissbrant.
”Nu pågår även en intressant utveckling inom prostatacancer och immunterapi, med utvecklingen av så kallad BiTE-teknologi.”
Genetisk kartläggning
Sjukvården har på senare år utvecklat sin förmåga att individualisera behandlingen utifrån tumörernas förekomst och spridning. Eftersom prostatacancer är en heterogen diagnos spelar genetisk kartläggning en viktig roll i arbetet med att individualisera behandlingen och identifiera nya behandlingsmål.
– Numera rekommenderas att samtliga patienter där hormonbehandlingen sviktar och som är tillräckligt friska bör genomgå genetiska tester. När genetiska tester genomförs i ett tidigare stadium förbättras sannolikt förutsättningarna för individanpassad behandling. Nu pågår även en intressant utveckling inom prostatacancer och immunterapi. Den rör utvecklingen av så kallad BiTE-teknologi där man använder en bispecifik molekyl för att koppla samman patientens T-celler med cancercellerna. Forskningen kan bidra till att tillgängliggöra immunterapi för prostatacancerpatienter, säger Ingela Franck Lissbrant.
Ytterligare ett dynamiskt forskningsområde rör möjligheten att koppla olika radionukleider direkt till prostatacancertumören. Ingela Franck Lissbrants förhoppning är att radionukleider framöver ska kunna fungera som ytterligare ett behandlingsverktyg för prostatacancerpatienter.
Hopp om fler behandlingsspår
Ett område som har utvecklats snabbt är målstyrda behandlingar där genetiska analyser används för att välja vilka patienter som bör ta del av en specifik terapi.
För patienter med spridd prostatacancer tillämpas genetisk testning i dagsläget relativt sent i sjukdomsförloppet. Inom kort hoppas Ingela Franck Lissbrant att det kan inkluderas på ett betydligt tidigare stadium. Det krävs dock ökad kunskap om hur den genetiska testningen bör genomföras, exempelvis via vävnadsprov eller cirkulerande tumör-DNA.
– Den genetiska testningen ger mig hopp om att tidigt kunna diagnostisera fler prostatacancerpatienter via screeningprogram. Behandlingsmässigt sätter jag stort hopp till introduktionen av fler nya behandlingsspår som kan komplettera antihormonell behandling. Det är också viktigt att vi blir ännu bättre på att individualisera behandlingen av spridd prostatacancer, säger Ingela Franck Lissbrant.