Tidig diagnos och behandling avgörande för KOL-patienter

Det tar ofta mellan 15 och 20 år att utveckla KOL. Eftersom sjukdomens inledande symtom är diffusa och knappt märkbara för patienten diagnostiseras många relativt sent i sjukdomsförloppet, ofta när hälften av lungfunktionen redan har gått förlorad. Behovet av att diagnostisera och behandla fler KOL-patienter tidigt är stort.

KOL var fram till 1990-talet en relativt okänd sjukdom. De senaste 20 åren har sjukvårdens kunskap om KOL ökat, vilket har lett till en ökad diagnostik. Idag känner sjukvården till sjukdomen väl.
– Det är vanligt att individer med KOL först diagnostiseras med hypertoni eller annan hjärt-kärlsjukdom innan de får diagnosen KOL. De senaste två decennierna har fler kvinnor än män diagnostiserats med KOL. Hos kvinnor är sjukdomsförloppet ofta svårare, säger Hanna Sandelowsky, specialist i allmänmedicin vid Hedda Care och Akademiskt primärvårdscentrum i Region Stockholm. Hon har länge forskat om KOL.

”Jag har stora förhoppningar om att man på sikt kan utveckla precisionsbehandling som hämmar inflammationen vid KOL.”

Identifiera biomarkörer
KOL behandlas såväl farmakologiskt som icke farmakologiskt. Det första steget i behandlingstrappan utgörs av luftvägsvidgande läkemedel. Därefter adderas inhalationskortison för patienter med försämringsperioder som kräver ökad medicinering och eventuell sjukhusinläggning. Primärvården ansvarar för fyra av fem steg i behandlingstrappan, vilket innebär att de ansvarar för 90 procent av KOL-patienternas diagnostik och behandling.
– Mycket forskning har på senare år fokuserat på att bättre förstå inflammationen som förstör KOL-patienters lungor. Jag har stora förhoppningar om att man på sikt kan utveckla precisionsbehandling som hämmar inflammationen vid KOL, och att vi kan identifiera fler inflammationsmarkörer för att kunna följa patienternas sjukdomsutveckling. Det behövs fortsatt forskning på KOL-specifika biomarkörer, säger Hanna Sandelowsky.

Blodprov kan avgöra svårighetsgrad
Hon konstaterar att det i primärvården finns ett stort behov av att på ett snabbt och enkelt sätt bedöma svårighetsgraden av KOL.
– Jag leder forskningsprojektet SCOPIC, som avser att hitta ny kunskap om sambandet mellan inflammationsmarkörer och andra kliniska markörer hos KOL-patienter. Med hjälp av ett blodprov ska svårighetsgrad och allvarlig försämring av KOL på sikt kunna beräknas, upptäckas och förutspås mer tillförlitligt än idag. Ambitionen är att forskningen ska ge nya möjligheter till förbättrad och mer individanpassad behandling, avslutar Hanna Sandelowsky.