Biologiska läkemedel paradigmskifte mot svår astma

Cirka 10 procent av befolkningen är diagnostiserad med astma, en heterogen folksjukdom bestående av flera subgrupper. Drygt 5 procent av dem har svår astma, som ofta karakteriseras av återkommande exacerbationer med försämrad lungfunktion, irreversibel luftvägsobstruktion och hög medicinering.

För många patienter med svår astma har biologiska läkemedel inneburit ett paradigmskifte. Nu pågår utvecklingen av läkemedel som kan både minska antalet exacerbationer och stärka patientens immunförsvar.
En viktig milstolpe var när de första biologiska läkemedlen för behandling av svår astma godkändes. Det banade väg för skräddarsydd individanpassad behandling, vilket ledde till en ny era för individer med svår astma där de i många fall har stor påverkan på det vardagliga livet. De biologiska läkemedlen blockerar specifika inflammationsdrivande molekyler och bidrar till att sjukdomen går i remission hos patienter med svår astma.

”Den mest intressanta utvecklingen just nu vad gäller behandlingen av svår astma sker inom precisionsmedicin.”

Inom precisionsmedicin
Historiskt har mycket forskning fokuserat på de fysiologiska faktorerna bakom astma. Därefter låg tonvikten på utveckling av antiinflammatoriska astmaläkemedel. För närvarande är mycket forskning inriktad på att minska luftvägsepitelets immunologiska svar på faktorer som virus hos patienter med svår astma.
– Den mest intressanta utvecklingen just nu vad gäller behandlingen av svår astma sker inom precisionsmedicin. Under de kommande åren kommer förmodligen fler biologiska läkemedel som ger bättre klinisk effekt för patienter vars livskvalitet påverkas starkt av sin astma, säger Lena Uller, professor i immunologi och forskare med inriktning på svår astma vid Lunds universitet.

Förfinad riktad verkningsmekanism
En fortsatt utveckling av biologiska läkemedel med än mer förfinade riktade verkningsmekanismer kan, enligt Lena Uller, bland annat leda till färre behandlingskurer med orala steroider, som har många kända biverkningar. Det förbättrar livskvaliteten. Den fortsatta läkemedelsutvecklingen kommer att ge patienter en avsevärt bättre aktivitetsnivå i vardagen.
Ett fokus i forskningen är för närvarande att analysera om biologiska läkemedel i första hand bör förskrivas till patienter som diagnostiserats med svår astma eller om de även kan förebygga sjukdomsprogression för astmapatienter som befinner sig i riskgruppen för att utveckla svår astma.

Infektioner och svår astma
– Framöver behövs mer forskning om samspelet mellan infektioner och svår astma, inte minst då denna grupp är mer sårbar, till exempel vid pandemier. Luftrörsepitelet är ofta försvagat hos personer med svår astma eftersom dess immunologiska reaktivitet är förhöjt. Det gör patienterna känsligare för virusinfektioner som kan bidra till exarcerbationer. Jag hoppas att vi framöver får se en effektiv grundbehandling som kan blockera det protein i epitelet som orsakar exacerbationer och även kan bidra till att stärka dessa patienters immunförsvar mot virusinfektioner, säger Lena Uller.