Läkemedelsutvecklingen på lungcancerområdet har på senare år genomgått en snabb utveckling med flera nya godkända målinriktade behandlingsalternativ. För många lungcancerpatienter innebär genombrotten på forskningssidan en förbättrad prognos och en långsiktigt god livskvalitet genom att kunna hålla sjukdomsaktiviteten nere.
– Den akademiska läkemedelsforskningen på lungcancerområdet fyller en viktig funktion eftersom den i huvudsak fokuserar på effekterna när man kombinerar olika godkända läkemedel. Akademiska läkemedelsstudier bidrar till att förbättra effekten av läkemedelsbehandlingen. Vi undersöker även hur läkemedlen bör doseras när de kombineras, säger Ronny Öhman, överläkare i lungmedicin vid Skånes universitetssjukhus.
Ronny Öhman och hans kollegor genomför kontinuerligt behandlingar där lungcancerpatienter genomgår licensbehandling med icke godkända läkemedel. Licensbehandlingen ger sjukvården mer tid att lära känna läkemedlet. Dessutom får patienterna på ett tidigare stadium tillgång till behandling som ofta är livsavgörande. När sedan läkemedlet godkänns för allmänt bruk kan de ge råd till mindre sjukhus om hur läkemedlet ska användas.
”Läkemedlen bidrar till att hålla sjukdomsaktiviteten nere och gör det möjligt att leva med lungcancer i flera år”
Målinriktade behandlingar
I dagsläget finns det godkända läkemedel för sex olika genetiska förändringar som bidrar till lungcancer och ytterligare tre är på gång. Vid vissa av dessa tillstånd finns flera olika läkemedel att välja bland.
– Utifrån ett tioårsperspektiv utgör dessa målinriktade behandlingar det enskilt största genombrottet för lungcancerpatienter. De gör i många fall ett långsiktigt bra liv möjligt, med få eller inga symptom. Läkemedlen håller sjukdomsaktiviteten nere och man kan då att leva med lungcancer i flera år, säger Ronny Öhman.
Blodprovsbaserad diagnostik
Spännande utveckling pågår även på diagnostiksidan, där blodbaserad diagnostik i framtiden kan utvecklas till det ledande verktyget för att avgöra vilken behandling som lämpar sig bäst för en specifik lungcancerpatient. I dagsläget genomförs diagnostik främst med hjälp av vävnadsprover, men med blodprovsbaserad diagnostik kan processen snabbas på och patienten kan erbjudas rätt behandling tidigare.
– Tekniken fungerar, men även om blodprovsdiagnostik utgör ett intressant tillskott räknar vi inte med att det helt kan ersätta vävnadsprovtagning, avslutar Ronny Öhman.